Fästmön

Bokens titel: Fästmön
Författare: Anton Tjechov
Översättare: Alan Asaid
Originalets titel: Nevesta
Förlag: Novellix, 2014
Antal sidor: 35

Ännu en bok i kvartetten Ryska klassiker från Novellix. Jag har valt att köpa två av dem; "Fästmön" och "En löjlig människas dröm". Valde bort Nikolaj Gogols "En dåres anteckningar" och Michail Bulgakovs "Livets stråle".

"Fästmön" publicerades 1903, inte långt innan det ryska folket revolterade mot tsar Nikolai (år 1905) och försökte utjämna de massiva sociala orättvisorna i landet. Upproret slogs ner och inte förrän 1917 inträffade den revolution som störtade tsaren för gott och ledde till att Lenin tog över styret.

I denna lilla novell möter vi ett Ryssland där staden står för det unga, glada, vackra, intellektuella. Där man hyser framtidshopp och jobbar för människors lika värde. I småstäderna och på landsbygden härskar en gammal tid som bokstavligt beskrivs som dammig, grå, tung, deprimerande och långsamt kvävande.

Tjechov skriver så vackert om Nadia som bor med sin farmor och mamma, som båda är änkor, i ett stort hus på landet. De lever alla tre på farmoderns pengar, men reflekterar aldrig över det faktum att de inte är självförsörjande eller har arbeten. Den bohemiske konstnären Sasja bor hos farmor på somrarna och han försöker blåsa lite liv i Nadia. Han får henne att se orättvisorna mot tjänstefolket och raljerar över de tre kvinnorna och deras bekantskapskrets där ingen har ett vettigt arbete utan lever på gamla förmögenheter medan underklassen svälter och fryser.

Nadia lyssnar med ett halvt öra, tycker Sasja gnäller, men något fastnar ändå. Senare den sommaren ska hon gifta sig - det är Nadia som är titelns fästmö - men plötsligt börjar hon få kalla fötter...

Omdöme: Beskrivningar av ett svunnet Ryssland som fascinerar. Jag tycker mycket om Tjechov och hans vackra språk! Men kanske skulle novellen vunnit på att växa till en kortroman istället, eftersom det ibland blir som en film där man råkat klippa bort för många scener. Tid och rum ändras utan förvarning och flera gånger blir det löjligt när huvudpersonen har en stark åsikt om något, för att på nästa sida ha gjort en 180-gradersvändning (och då ska man begripa att det gått ett halvår och en massa tankeverksamhet däremellan).

Länk till boken på Adlibris: MINIPOCKET.