Påskspecial: Långfredagens kontemplation

Eftersom jag själv inte är troende, läser jag ytterst få böcker som har med religion att göra. (Jag har läst sånt så det räcker och blir över under min ungdomstid, tro mig...) Så här på långfredagen väljer jag den kristna tron som tema och den får manifestera sig i följande böcker:

C.S. Lewis serie om Narnia, som hör till mina största läsupplevelser alla kategorier.

Mina föräldrar hade på 1980-talet en bok som handlade som Veronicas svetteduk. Jag läste den spännande boken som om den var helt och hållet vetenskaplig och faktabaserad  - vilket också var vad den utgav sig för att vara. Var det verkligen Jesu ansikte vi kunde se i det gamla linnetyget?

Tyvärr kan jag inte hitta boken någonstans, vare sig hos mina ateistiska föräldrar eller hos bokhandlare. Minns inte vad den hette heller och egentligen kvittar det ju. Jag kan tipsa om att det finns en mängd liknande böcker som är nyutkomna, om ni letar inom området "Kristendom".

Konstverk av Hans Memling, 1433-1494.

Vill man läsa om döden så kan man ju plocka upp närmaste bok av Astrid Lindgren. Hon gjorde det bra, den där blandningen av liv och död, hemskheter och lycka, sorg och solsken. 

Andra lyckas inte fullt så bra... Här är några exempel på böcker som jag (observera: jag!) tycker är riktigt dåliga om död och sorg. Jag är fullt medveten om att det är bästsäljande prisvinnare, men om resten av jordklotet tycker att det här är bra böcker så är jag väl det där undantaget som bekräftar regeln.

Ung kvinna ramlar död ner, hennes pappa skriver ett privat hyllningstal till hennes ära och publicerar det som något allmängiltigt (vilket det inte är). Här är min recension av Att rosta bröd.

"Vad är det för dumskalle som har skrivit den här boken? Mamma, hur FÅR man skriva en så här dum bok?!" utbrast ena barnet och de två andra stämde in. Tur nog hade jag lånat denna prisbelönta bok på bibblan så jag kunde snabbt returnera den. Annars hade den nog hamnat i soporna. 

(Jajaja, jag är fullt medveten om att det är självaste Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm som skrivit och ritat och att jag därmed är ute på hal is som inte geniförklarar denna bilderbok. Samt att den fått Augustpriset och sålt i jätteupplagor.)

Ska man läsa om sorg så finns det annat som är bättre. 

Ska man läsa om döden så är Pernilla Stalfelts "Dödenboken" att föredra, den gillar vi allihop.

Sedan har vi Joan Didion som av någon outgrundlig anledning fått bisarrt mycket beröm för sin bok om när hennes åldrige och sjuke make hastigt dör och sorgen efter honom. Boken går mycket ut på att vi får höra hur fantastisk Joan och hennes familj är samt alla ställen de varit på och alla betydelsefulla människor de träffat. Nej, det här var definitivt inget som gav mig något. Här är min recension av "Ett år av magiskt tänkande".

Nog för idag. Jag har haft nog av död och sorg ändå den gångna veckan. idag får bli en dag för kontemplation, som påbjudet, men jag märker att jag finner kraft i det som är varmt, vackert, läkande och ljust - och att livet måste gå vidare.