Den röda adressboken

Bokens titel: Den röda adressboken
Författare: Sofia Lundberg
Förlag: Bokförlaget Forum, 2017
Antal sidor: 290

Vad jag förstår så utkom romanen redan 2015 och har hunnit ges ut

med två andra omslag än det nuvarande.  

Bokomaten skriver "En riktig pärla det här som jag varmt kan rekommendera"
Bina´s Books tycker att den förtjänar 3,5 av 5 poäng.
Malins bokblogg menar att det är en bok hon varmt kan rekommendera.
...och dagarna går skriver "Charmigt och lättläst!"
Bokstunder gillar den så mycket att den hamnar bland årets tio bästa!

---

Författaren är så otroligt driven så det går inte att förstå att detta skulle vara hennes första roman. Ingenstans hakar jag upp mig på ordval, upprepningar eller klichéer. Till och med dialogerna är välformulerade och det är ju inte det vanligaste!

Det här att gamla människor har upplevt så enormt mycket och att deras minnen går förlorade för alltid den dag de dör, det har jag tänkt många gånger. Att man borde be dem berätta, så man kan skriva ner litegrann och föra vidare.

När mina äldre släktingar har legat döende eller varit dementa, har jag gjort collage med bilder för att sjuksköterskor och hemtjänst ska kunna se hur farmor, svärmor, gammelmormor såg ut en gång i tiden. Ytterst korta, sammanfattande texter - som personalen hinner läsa! - för att ge en bild av kvinnan i sjuksängen, som varit någon helt annan ända fram till nu.

Sofia Lundberg låter 96-åriga Doris berätta om sitt liv. En skröplig dam som bor i en liten lägenhet på Söder i Stockholm. Hennes liv tickar bort medan hon väntar på hemtjänstens microvärmda mat och att få skypa med sin systers dotterdotter Jenny i USA.

Doris har haft ett spännande liv men nu står hon alldeles ensam - inga släktingar på den här sidan jordklotet, inga vänner som lever. Hon vill göra ett sista försök att berätta för Jenny om vad hon varit med om. Bläddrar i sin gamla röda adressbok och bland sina bleknande fotografier, skriver ett långt Word-dokument på sin laptop. Vi får ta del av Doris livsöde som börjar och slutar i Stockholm, men som tar de märkligaste vändningar däremellan.

Jag tycker jättemycket om själva idén med att visa på vad varje människa bär inom sig. Kruxet är väl vad Doris råkar ut för. Ska inte förstöra läsnöjet för er andra, men man kan väl säga att hon hamnar i helt otroliga situationer. Jag får oerhört obehagliga minnesbilder av Estonias förlisning (glömmer aldrig live-sändningarna från havet den morgonen!) när Doris är med om något liknande - och det känns bara som för mycket och närmast osmakligt.

Det är då jag minns Nisse Hult, som jag refererade till i ett inlägg igår. Den historiskt bevandrade Nisse som får vara med om alla viktiga händelser i Sveriges historia. Doris är också med om allt. Hon är som en icke-komisk, kvinnlig och tjusig version av Nisse Hult - kastas mellan Stockholm, Paris, New York och engelska kusten på ett ofantligt dramatiskt vis.

Omdöme: En varm roman om varje människas unika liv och många minnen; lättläst och lite slisksöt men med en bra känsla.

Länk till boken på Adlibris: INBUNDEN

Tack till förlaget för recensions-exet som låg i min goodie-bag efter bokfrukosten förra veckan.