Det här kan vara hur tråkigt som helst för utomstående, men jag hade i alla fall roligt medan jag läste och letade. Håll till godo, ni som önskar:
Bilden har jag lånat från sajten WikiZero
Jürgen Dargeman kom omkring 1640 från Wolgast i Pommern till Stockholm. Han var verksam som guldsmed fram till sin död. Han har bland annat gjort drottning Kristinas kröningspistoler (finns i Livrustkammaren, Stockholms slott) och arvfurstekronan för Karl (X) Gustav (finns i Skattkammaren, Stockholms slott).
Kronan är av ålderdomlig typ och består av en kronring med åtta höga spiror runtom, i princip spetsiga trianglar av guldplåt med en pärla på toppen. Kronan är helt översållad med utsökta ornament, bladslingor, blommor, knoppar av guld med emaljdekor och ett stort antal ädelstenar; diamanter, rubiner och mitt fram en stor safir.
Arvfurstekronan tillkom i samband med kröningen av drottning Kristina, Gustav II Adolfs dotter. Hennes kröning hade planerats i sex år och skulle bli ett lysande skådespel i Stockholm 1650.
Enorma summor lades ned på ny rekvisita. Ändå glömde man bort en så viktig sak som att tronföljaren, drottningens kusin Karl Gustav, enligt traditionen skulle bära en speciell dräkt med tillhörande hatt med stort brätte och egen krona.
Det var den blivande drottningen själv som påminde riksrådet om denna sed, men då återstod bara sjutton dagar till kröningen!
Guldsmeden Jürgen Dargeman fick beställningen på kronan och kunde utkvittera 200 dukater. Det var nu en vecka kvar till kröningen och tiden var för kort för nytillverkning. Man beslöt att kronringen och spirorna skulle nytillverkas i guldplåt, medan dekoren skulle tas från den drottningkrona som tillverkats åt Kristina den äldre (Gustav II Adolfs mor). Dargeman tillverkade och monterade de utsökta, med emalj dekorerade, guldsmidesornamenten på den blanka guldstommen och tillfogade infattade ädelstenar.
--
Sankt Jacobs kyrka i Stockholm.
Den 26 november 1644 vigdes kungliga guldsmeden Jürgen Dargeman och jungfru Karin (på något ställe kallad Katarina) Bergbom i Tyska kyrkan. De bodde i nuvarande Gamla stan i Stockholm och alla deras elva barn döptes i Tyska kyrkan. De barn som dog som små begravdes i Jakobs kyrka.
Barnen var fem döttrar och sex söner:
Dorotea f. 1645
Margareta f. 1647
Katarina f. 1649
Maria f. 1651, död 1654, 3 år
Georg f. 1652, död 1652, nyfödd
Baltasar f. 1653
Jürgen f. 1655
Peter f. 1657
Jakob f. 1658
Johan f. 1661
Maria f. 1663, död 1664, 1 år
Omkring år 1660 blev Jürgen Dargeman guldsmedsmästare. År 1676 finns anteckning (i Storkyrkoförsamlingens husförhörslängd) om att han hade ett hus i kvarteret Staden Inre.
Parets näst äldsta dotter, Margareta Dargeman, gifte sig 1667 - tjugo år gammal - med Vilhelm Guthrie. Margareta är min mormors farmors mormors mormors mor!
---
Karta över Bremen kring år 1700. Bild från Deutsche Digitale Bibliothek.
Jürgen Dargeman dog 1688 i Stockholm, enligt anteckningar i Tyska S:ta Getruds dödsbok. Då bouppteckningen gjordes många år senare - 1694 - levde dottern Dorotea (som hunnit bli änka) och dottern Katarina samt sonen Baltasar (borgare i Danzig), sonen Peter (boendes i Stade) och Johan (adlad Manderstjerna och räntmästare i just Stade).
Om man händelsevis undrar över min anmoder Margareta så hade hon dött kort innan faderns bouppteckning blev klar. Det är därför hon inte nämns här.
Jürgens änka Karin dog 1710 och när hennes bouppteckning var färdig 1711 levde endast barnen Dorotea, Katarina och Johan (som nu flyttat från Stade till Bremen). Jag undrar om de möjligen pratade tyska hemma, eftersom de hade tyskt påbrå och som vuxna flyttade ner till Tyskland.
Det måste ha varit hårt för Karin att föda elva barn på arton år, se tre av dem dö som småbarn och sedan ytterligare fem som unga vuxna.
Sonen Johan hade flyttat till Stade - huvudstad i den svenska (!) provinsen Bremen-Verden - och vidare till Bremen, men döttrarna Dorotea och Katarina överlevde uppenbarligen pesten 1710. Jag undrar om de bodde i Stockholm eller någon av de andra drabbade städerna? Kan inte se att min mamma gjort några anteckningar om det. Hon fokuserade väl på dottern Margareta, som är vår anmoder.
Att guldsmedens hustru Karin Bergbom dog i Stockholm den 28 november 1710 enligt anteckningar i Tyska S:ta Gertruds dödsbok kan ju bero på att hon var gammal. Men det var just då som pesten rasade som värst i staden och naturligtvis var gamla och svaga lätta offer - liksom att en majoritet av de som dog var kvinnor eftersom de hade hand om hushållets textilier. Jag hoppas Karin fick dö knall och fall, och slapp plågas på det hemska vis som beskrivs i Magnus Västerbros bok.
---
Jungfru Margareta Dargeman gifte sig 1667 med handelsmannen Vilhelm Guthrie i Stockholm. De ägde ett hus i kvarteret Staden Östra.
Här föddes sex döttrar och fyra söner:
Margareta f. 1668
Katarina f. 1669 (död som barn)
Dordi f. 1671
Georg f. 1673 (död ung)
Villiam f. 1675 (död ung)
Katarina f. 1677
Maria f. 1681
Jörgen Vilhelm f. 1683
Jakob f. 1685
Hedvig f. 1686 (död som barn)
Dottern Katarina Guthrie är den som senare blev "vår" släkting.
Margareta födde dessa tio barn och dog sedan 1693, endast 46 år gammal. Hon begravdes i Jacobs kyrka. Änklingen Vilhelm dog några år senare, 1698, då de tre yngsta fortfarande var minderåriga. (Eftersom de var tonåringar så misstänker jag att de fick ge sig ut och leta jobb, det var knappast som nuförtiden...)
--
Järntorget i Stockholm, 1691 (Stockholms stadsmuseum).
År 1699 gifte sig Vilhelms och Margaretas numera föräldralösa dotter Katarina Guthrie med Andreas Horneij i Storkyrkan i Stockholm. Andreas Horneij var son till en vinhandlare i Stockholm, ett av åtta barn. Han var kontrollör i Tyskland och bortrest mycket. Han och Katarina fick endast två barn, kanske för att de inte hann mer - han var ju ständigt utomlands. 1709 var han i Wismar och 1711 var han i Hamburg (jag tycker att det verkar vansinnigt att han skulle stannat i Stockholm just 1710 om han hade chansen att hålla sig utomlands - men det vet vi inget om). Han tycks ha dött i Tyskland någon gång efter 1711.
Nåväl, Andreas lämnade uppenbarligen sin hustru Katarina ensam hemma i Stockholm tillsammans med döttrarna Margareta Elisabeth född 1700 och Maria Katarina född 1703. De bodde i kvarteret Medusa nr 46 som ligger söder om Järntorget. Katarina blev 65 år gammal och dog 1742 på Bedoires gränd.
--
Andreas och Katarinas äldsta dotter, Margareta Elisabeth Horneij, överlevde uppenbarligen pesten 1710, trots att hon var en liten flicka då. När hon var 24 år gifte hon sig med vinskänken Samuel Krüger, detta var år 1724, och de flyttade till Österlånggatan där de ägde ett hus och fick fem barn.
Så långt är vad jag har hittat hittills. En enda möjlig död i pesten - Karin Bergbom i november 1710, hon som bodde mitt i stan och var rätt gammal - men i övrigt ser det ut som att många av mina släktingar klarade sig. Jag letar vidare!
Oj så spännande för en historienörd som jag är!
SvaraRaderaÅ, tack Anna för att du läste! Jag trodde ingen mer än Magnus Västerbro hade sett detta (han har svarat mig privat). Ja, det är otroligt roligt att lära sig mer om sina släktingar!
Radera