Nä, nu får Erik rida iväg och dö på slagfältet...

… jag bryr mig inte. Försöker ta mig igenom de sista kapitlen om tvillingarna Erik och Karin som struttar omkring på sina gårdar i Östergötland på 1600-talet*. Erik kan gott få rida ut med kungen och stupa i fält, Karin unnar jag inte ett öde med den infantile grannen som hon hotas giftas bort med men i övrigt orkar jag faktiskt inte bry mig om vad som händer med henne.

Recension kommer när jag hämtat andan. Just nu är det måttligt kul att vara egenföretagare. Upp klockan sex, stupar i säng vid midnatt, läser två sidor i en bok och somnar innan jag hunnit vända blad...

* Fortfarande: