lördag 11 april 2020
Katharinakoden
Bokens titel: Katharinakoden
Författare: Jörn Lier Horst
Originalets titel: Katharina-koden
Översättare: Cajsa Mitchell
Uppläsare: Mattias Linderoth
Förlag: Bonnier Audio
Antal minuter: 10 tim 57 min
Den trevlige kommissarie William Wistling är tillbaka i en serie om Cold Cases, fall som är olösta ännu efter många år. Det här är den första boken i den serien, men jag tycker det är märkligt att de särskiljs från resten av serien bara för att inte mordet inträffat i nutid - resten av boken utspelar sig ju exakt som en fortsättning på alla de andra böckerna.
Wistings vuxna dotter Line har fått ett barn, Amalie, tillsammans med den FBI-agent som figurerade i en tidigare bok. Lines tvillingbror får för en gångs skull vara med litegrann: han kommer hem och passar sin systers barn så att hon kan få jobba.
Wisting gör sig redo att hälsa på hos Martin Haugen precis som han gjort vartenda år just detta datum. Det är nämligen årsdagen av Katharina Haugens försvinnande. Nu har det gått 24 långa år sedan Martins hustru spårlöst försvann - och lämnade en bukett rosor på bänken i tamburen och en perfekt packad resväska. Inget lik har hittats, ingen vet vart Katharina tagit vägen.
Men när Wisting kommer fram till den ensligt belägna stugan är även Martin Haugen borta. Samtidigt börjar det nystas i ett annat gammalt fall: den unga Nadia som stormade ut från en ungdomsfest för ungefär 25 år sedan och aldrig synts till sedan dess. Wisting får mycket att fundera på när en skärpt poliskommissarie - Stiller - kommer instövlande och vill veta allt möjligt om både Nadia och Katharina.
Jag lyssnade på ljudboken. Elva timmar lång... Hade helst läst själv, men just nu har jag inte riktigt möjlighet och då är det bra att Mattias Linderoth är en duktig uppläsare.
Mitt omdöme: Det är mysigt att komma in i en värld som är så bekant! Kul att persongalleriet utökats med Stiller, det behövdes. En spännande och välskriven deckare, som vanligt, även om jag tidigt förstod sambanden. Det är mindre viktigt vem som gjort vad; att följa polisernas arbete är underhållning i sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar