torsdag 12 november 2020

Helgfrågan: Verklighetsflykt

Jag är väldigt enkelspårig när det gäller att hitta verklighetsflykt. Mia undrar - i denna veckas Helgfrågan - vilken genre vi föredrar när vi "vill fly undan denna värld".

Mitt svar är: kriminalromaner och deckare. Det är det enda som är tillräckligt lättsmält för att jag ska orka ta in det, och samtidigt tillräckligt engagerande för att jag ska stänga ute resten av världen. Vilken bok som helst i serien om kriminalkommissarie Lynley och assistenten Havers, till exempel (och där finns det ju så det räcker för några år framöver...). Eller något av Maria Lang eller Agatha Christie, om jag inte ens pallar att fokusera på en deckare.

Jag har just köpt den senaste av böckerna om Doggerland - väldigt bra deckare skrivna av Maria Adolfsson - och den ser jag mycket fram emot att koppla av med.


Mia brukar alltid klämma till med en bonusfråga också. Denna gång "Vilket är ditt favoritsnask att ha till bokläsningen?". Svårt! Jag äter nästan aldrig medan jag läser. Dricker ofta te till, men det är inte så ofta jag tuggar på något. 

Jag har dock en stor svaghet och det är kex. Ni anar inte! Både lite sötare kex och saltare smörgåskex. Jag kan säkert trycka i mig en hel rulle Brago-kex själv. Eller kardemummaskorpor. Eller en förpackning Tom & Jerry-figurer. Allt som är torrt och gott! Men smulor i böckerna är inte så kul, så jag brukar avhålla mig.

12 kommentarer:

  1. Deckare fungerar för mig också som distraktion ibland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en lagom verklighetsflykt, tycker jag. Realistisk miljö men orealistisk handling - oftast.

      Radera
  2. Deckare kan gå bra för mig också. Salta kex går ner men inte så mycket söta.

    SvaraRadera
  3. Finger - Marie är gott och en del dubbla kex med vaniljfyllning.
    har tänkt läsa Doggerland - serien så småningom. just nu fungerar det inte med kriminallitteeratur

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det som är underbart med Doggerland är att den fiktiva världen har egna pengar, eget domstolsväsende, egna uttryck, egna storhelger och egna barnsånger - allt är så vansinnigt trovärdigt så man kan svära på att Doggerland ligger där ute i havet, lika säkert som att Danmark och Storbritannien gör det!

      Radera
  4. Men visst, Lynley-serien är bra avkoppling. Liksom Christie. Testat återupptäcka Langs böcker, men kändes passé på något sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar de äldsta Maria Lang, de är små fina tidsdokument. De senare känns helt massproducerade, som om hon skrev på beting.

      Radera
  5. Te är supergott och bra när man har lite halsont

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag dricker många koppar te varje dag (utan halsont) och skulle gärna haft en sån där fin kalender!

      Radera