Bokens titel: Den amerikanske pojken
Författare: Andrew Taylor
Originalets titel: The American Boy
Översättare: Mats Hörmark
Förlag: Månpocket efter en överenskommelse med Forum, 2006
Antal sidor: 490
Beskrivs som "en stor roman à la Charles Dickens" men trots intrigen (tänk Edgar Allan Poe, London på 1820-talet, flera mystiska mord och omöjliga kärleksaffärer) faller hela historien platt. Jag kan omöjligt känna något för huvudpersonerna. Vilka pappfigurer de är och vilka kulisser de lever i!
Jag blev besviken över "Den amerikanske pojken" eftersom jag egentligen älskar att sjunka in i en bok med just det som utlovades: frasande långklänningar över åtsnörda korsetter, stimmiga ölpubar med breda golvtiljor, tandlösa gubbar i trasiga kläder, frustande hästar som drar svarta droskor, eleganta herrar som lyfter på hatten, ett London fullt av smog och dimma, en konjak framför den sprakande elden i biblioteket, en paraply som man skakar bort regndropparna ifrån in man fäller ihop och ger till husjungfrun...
Hoppa över den här boken. Det finns många andra som är bättre. Jag kan lova att Andrew Taylor krasst kalkylerade med att såna som jag skulle köpa boken - han har bergis gjort upp långa listor med exakt de där detaljerna jag rabblade upp och sedan har han knackat ner ett manus byggt på klyschor om mord och brinnande kärlek i ett viktorianskt England. Och så blandade han in en verklig person, Edgar Allan Poe, för att göra det hela ännu lite bättre. Jovisst, allt det utlovade finns ju där - men det finns inget djup i berättelsen.
I SvD skriver Mats Gellerfelt något helt annat och han är ju en riktig recensent så man kanske borde lita mer på honom än på mig:
"Den mångfrestande författaren till ett tjugotal böcker, de flesta deckare, Andrew Taylor, har tagit sig an och fabulerat kring Poegåtan i Den amerikanske pojken, en fascinerande deckare i historisk miljö, väldokumenterad och välskriven med spännande intrig. Formen är den numera så populära pastischens, och givetvis har romanen jämförts med den i dessa sammanhang allestädes närvarande Dickens. Låt gå för det, det finns mycket som för tankarna till honom. I den anglosaxiska världen är den här sortens pastischer, helst med en deckarhistoria som motor, mycket vanliga."
Mitt betyg: Alla ingredienser till en underbar deckare och kärleksroman i den viktorianska eran - man var är känslorna och inlevelsen?!
Rekommenderas till: läsning en regnig semesterdag.
Snackis: Nej.
Boken är slut på förlaget.
Jag blev besviken över "Den amerikanske pojken" eftersom jag egentligen älskar att sjunka in i en bok med just det som utlovades: frasande långklänningar över åtsnörda korsetter, stimmiga ölpubar med breda golvtiljor, tandlösa gubbar i trasiga kläder, frustande hästar som drar svarta droskor, eleganta herrar som lyfter på hatten, ett London fullt av smog och dimma, en konjak framför den sprakande elden i biblioteket, en paraply som man skakar bort regndropparna ifrån in man fäller ihop och ger till husjungfrun...
Hoppa över den här boken. Det finns många andra som är bättre. Jag kan lova att Andrew Taylor krasst kalkylerade med att såna som jag skulle köpa boken - han har bergis gjort upp långa listor med exakt de där detaljerna jag rabblade upp och sedan har han knackat ner ett manus byggt på klyschor om mord och brinnande kärlek i ett viktorianskt England. Och så blandade han in en verklig person, Edgar Allan Poe, för att göra det hela ännu lite bättre. Jovisst, allt det utlovade finns ju där - men det finns inget djup i berättelsen.
I SvD skriver Mats Gellerfelt något helt annat och han är ju en riktig recensent så man kanske borde lita mer på honom än på mig:
"Den mångfrestande författaren till ett tjugotal böcker, de flesta deckare, Andrew Taylor, har tagit sig an och fabulerat kring Poegåtan i Den amerikanske pojken, en fascinerande deckare i historisk miljö, väldokumenterad och välskriven med spännande intrig. Formen är den numera så populära pastischens, och givetvis har romanen jämförts med den i dessa sammanhang allestädes närvarande Dickens. Låt gå för det, det finns mycket som för tankarna till honom. I den anglosaxiska världen är den här sortens pastischer, helst med en deckarhistoria som motor, mycket vanliga."
Mitt betyg: Alla ingredienser till en underbar deckare och kärleksroman i den viktorianska eran - man var är känslorna och inlevelsen?!
Rekommenderas till: läsning en regnig semesterdag.
Snackis: Nej.
Boken är slut på förlaget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar