Gräset är alltid grönare i Brasilien

Bokens titel: Gräset är alltid grönare i Brasilien - 
En resa genom världens bästa fotbollsland

Författare: Henrik Brandão Jönsson

Förlag: Offside Press, 2013
Antal sidor: 230 + faktasidor

Själv skulle jag aldrig kommit på tanken att läsa denna bok, men en av tjejerna i bokklubben valde den och då är det klart att man läser den. Och vilken tajming! Läsa om fotboll och politik i Brasilien samma år som det ska hållas allmänna val där - och fotbolls-VM förstås. Dessutom var Brandão Jönsson helt okänd för mig, tills nu då ser hans namn överallt som sportkåsör och Brasilienkännare.

Jag har sagt till mina bokklubbstjejer att det här är en bok som jag fick TUGGA i mig och det är sant, för den är lite mastig på sina ställen och inte helt lättsmält att ta sig igenom. Sanningen att säga läste jag den parallellt med två skönlitterära romaner. Men bli inte avskräckt för det! Jag kan varmt rekommendera att man läser "Gräset är alltid grönare i Brasilien" - och att man gör det noga. Själv tog jag mig igenom exakt vartenda fotbollsreferat och varenda liten detalj av mötena med de stora fotbollsidolerna, för att riktigt insupa atmosfären och få en känsla för livet i Brasilien.

Vad jag inte gillar med författarens sätt att skriva, är hans "name-dropping" och förkärlek för att strössla namn runt omkring sig på ett närmast skrytsamt sätt. Alla han träffat, alla han lyckats nästla sig in hos, alla han fått en unik intervju med, alla namn han känner till. Det blir ruggigt många namn (flertalet på bokstaven R) och väldigt mycket känsla av att Henrik Brandão Jönsson är en kille som är sjukt skicklig på att få brasilianska fotbollsspelare och deras tränare att öppna sig för honom.

Vad jag borde gilla men inte gör, är själva landet Brasilien. Jag antar att man ska få en längtan dit (och det fick alla de andra bokklubbsmedlemmarna utom jag) för författaren har ju själv flyttat dit - emigrerat, får man väl säga - och skaffat både fru och barn och jobb där borta. Han vill nog att vi ska tycka om det här stora, varma, vackra landet. Själv känner jag bara "jävla idioter!" rätt många gånger. Ursäkta svordomen, men jag tycker den är på sin plats. Det är knark och kvinnoförakt och korruption så det bara stänker om det. Jag klarar inte av det. Jag hade ingen lust att åka till Brasilien innan och har det ännu mindre nu.

Vad jag däremot gillar med boken är:
Den är uppdelad i bra kapitel som behandlar en händelse eller en spelare vardera, som är lagom långa och som avslutas som en färdig berättelse fristående från de andra kapitlen.
Den är lättläst, välskriven, rolig och helt vansinnigt fotbollsnördig men ändå enormt underhållande för alla oss som gillar fotboll utan att vara maniska.
Den är skrämmande i sina skildringar av slaveri, fattigdom, korruption, våld, byråkrati och militärdiktatur.
Den är helt klart skriven av en kunnig och insatt författare - ingen tvekan om det.
Den är ju helt rätt i tiden, med ett fotbolls-VM som hägrar inom kort och med en valrörelse som kommer att pågå under tiden. Jag är glad att jag fick lära mig mer om brasiliansk politik just nu!
Den är på något märkligt vis faktiskt spännande, med många gripande människoöden.

Mitt foto: En cocosnöt är väl rätt mycket "drink i solen på den vita sandstranden i Rio" tänker jag, antagligen äckligt fördomsfullt.

Betyg: Det räcker med att gilla fotboll och ha ett hum om såna som Pelé och Ronaldo samt ett genuint intresse av att lära sig mer om andra länders politik och historia så har man en härlig läsupplevelse framför sig.

Rekommenderas: Till dem som uppfyller ovanstående kriterier.

Snackis: Vi lyckades fylla en hel kväll med prat om Brasilien och fotboll. (Och varenda en av oss kunde berätta vad vi hade gjort under fotbolls-VM i USA 1994, visade det sig till min stora förvåning.)

Länk till författarens läsvärda BLOGG.

Länk till boken på AdLibris: HÄFTAD.