Just nu läser jag Elena Ferrantes "Min fantastiska väninna" - sist i hela västvärlden antagligen - och undrar när den ska bli just så fantastisk som alla säger. Jag hade väntat mig något nästan livsomvälvande, så som den höjts till skyarna.
Detta omslag laddade jag ner för kanske ett år sedan. Men nu ser boken annorlunda ut: den har
en hund på bryggan och ett citat i den vita himlen, men helhetsintrycket är precis lika fånigt.
Som omväxling läser jag "Hundra omistliga ting" eftersom det hjälpte mig förra gången familjen krisade att läsa Lucy Dillon - men nu undrar jag om hon använder sig av samma koncept i alla sina böcker för denna är påtagligt lik den förra jag läste och inte så omistlig som huvudpersonens egna prylar.
Så jag kryper upp i soffan och löser DN:s svåraste korsord istället, känns som bättre hjärnblockering än läsning för tillfället.
Nej men ånej, inte mer elände och sorg nu! Du har verkligen otur.
SvaraRaderaDu är inte allra sist med Ferrante för jag har inte läst dem heller. Men jag är helt med på korsordsmetoden för att blockera ut omvärlden när den blir för svart! Kram och ta hand om dig.
Tack Sanna!
RaderaNu kan jag andas ut. Känns genast lättare. En akut och mycket oväntad sjukdom var nära att ta min pappas liv för några dagar sedan, men idag fick han klartecken att faran är över. Kan inte fatta att det här händer - och så nära inpå mammas död. Men å andra sidan är jag den första att säga att det finns ingen "beskärd andel" av elände, trots att folk envisas med att säga just så. Nu blickar vi framåt. Pappa kommer att klara sig. Våren nalkas. Livet vänder.
Läste din kommentar till Sanna ovan, vilken lättnad att han är på bättringsvägen! (Och jag föll inte heller för Ferrante, känner mig ganska ensam..)
SvaraRaderaTack Helena, ja, nu kan jag slappna av igen och våga hoppas att vi ska få vara friska (och levande!) ett bra tag till.
RaderaLustigt det där med Ferrante, det är ju inte måttligt hur omtyckt hon har blivit och hur stora upplagor hennes böcker har sålts i. Jag undrar vilken ingrediens som folk fastnar för, vilken liten beståndsdel som gör att hennes böcker blivit så ofantligt omtalade och älskade - vad är det hon gör som många andra författare inte förmår? Jag är inte klar med första boken än, så jag ska lunga mig lite med omdömet men känner mig inte förälskad i romanen så här långt.