Trots att man läser boken i tid och bloggar om den på utsatt recensionsdag, så är det som att det går förbi obemärkt.
Anledningen till detta inlägg är att jag den senaste tiden fått flera böcker (utan att be om det)
med fina handskrivna hälsningar - och sedan verkar det som att ingen bryr sig om
ifall jag läser boken eller vad jag tycker om den...
Ofta skickar jag förlagen en länk till inlägget, men de gånger då jag fått en bok helt oförhappandes så litar jag på att de håller koll själva.
Det händer att jag tittar på författarens hemsida eller Facebooksida och ser att inte min recension nämns, men många andras. Då undrar jag om jag inte skrivit tillräckligt snällt, blev han eller hon ledsen? Eller var det inte tillräckligt säljande för att kunna användas i marknadsföring?
Vid ett flertal tillfällen har jag skyndat mig att läsa recensions-ex (i ett fall var det en jättejobbig pdf, dessutom) och sedan försökt uttrycka mig nyanserat - och så *poff* är det som om allt bara vaporiseras.
I´m looking at you, Leopard förlag...
Därför blir jag så extra glad för de författare som hör av sig i kommentarsfältet eller via mejlen efteråt. Jag måste säga, att ni är modiga som skriver och ännu modigare som orkar palla trycket av läsarnas åsikter och proffsens recensioner! Flera års arbete som man lagt ner sin själ i - och så kommer folk och ska tycka något (som inte alltid är positivt).
Tack Stefan som hörde av sig flera gånger, trots att jag rackade ner på
några saker i hans roman. Det är stort!
Margareta citerade faktiskt min recension, tack för det!
Jag misstänker att mina åsikter om layouten var det som gjorde att min recension
var ungefär den enda som inte nämndes av Felix och Ole Jörgen i sociala media.
Författare som är tillräckligt stora behöver kanske inte recensioner alls? Vare sig från små pluttbloggare eller från andra. De säljer säkert bra ändå, genom att böckerna exponeras i skyltställ och genom att läsarna är förtrogna med dem.
Jag kan förstå att Maria Ernestam, Majgull Axelsson och Katarina Wennstam inte sitter och dreglar av förväntan över just mina recensioner - de behöver dem inte. Kan ändå inte låta bli att undra om de läst och blivit glada över hur mycket jag tycker om deras böcker.
Undrar om Augustin någonsin såg mina hyllningar till "Blodsbunden"?
Ylva är en av få som faktiskt svarat i kommentarsfältet!
Lotta har jag mejlat till och fått svar flera gånger efter min recension.
Sånt är förstås kul!
Eva citerade bloggen, här jag för mig, på sin Facebooksida och länkade hit -
vilket givetvis är extra roligt eftersom det gör att fler hittar min blogg.
Undrar om Erika såg hur otroligt fin jag tycker hennes bok är, eller om allt fokus hamnade
på den lilla passus i min recension som handlade om en reseskildring jag ogillar?
Hallå, Elin?! Jag älskade ju din bok.
När en annan Elin länkade till min recension sköt besökssiffrorna i höjden. Tack för det!
Smärtpunkten är en av ytterst få böcker som jag gått hårt åt... Och en av ytterst få författare som faktiskt har hört av sig och velat veta varför. Tack Elisabeth, jag uppskattar det!
Även om jag inte vet vad Ewa tyckte om min lite raljerande recension, så tror jag hon har
begripit att jag gillar boken och serien som helhet eftersom hon har kommenterat på bloggen.
Tack Ewa, det var bland annat du som fick mig att skriva det här inlägget.
om jag får en bok, skickar jag alltid en länk till förlaget, förväntar mej inte att författaren kommenterar.
SvaraRaderaNej, nej, jag förväntar mig verkligen inte att författarna kommenterar! Men att de ELLER förlaget länkar till min blogg från sin egen hemsida eller att de ger något livstecken ifrån sig om vi haft en mejlkonversation innan. Jag skickar inte alltid länkar för jag vet inte alltid vem som skickat mig boken. Plötsligt ligger det bara ett vadderat kuvert i brevlådan.
RaderaJag såg recensionen om "Någonstans brister himlen" och blev jätteglad av orden. Varje fint mottagande värmer i hjärtat! Då känns det som om jag är på rätt väg. (Stycket om reseskildringen tyckte jag mest var lustigt :-) Dock vet jag inte vilken "Pojken och tigern är")
SvaraRaderaMen å vad roligt att höra ifrån dig! Jag menade förstås inte att du behövde svara här. Jag har för länge, länge sedan skrivit till förläggaren och sagt att min recension kommer ut den 1 april och de skulle hålla utkik eftersom jag kunde lova att det var en positiv recension :-)
Radera"Pojken och Tigern" är en bedrövlig läsebok och den har inga som helst likheter med din roman. Den lilla sekvensen i början med pojkarna som möts vid tågstationen och vandrar tillsammans (utan att säga för mycket) gav mig dock associationer till hur den boken är uppbyggd. Det är inget du ska ta åt dig av, för du har gjort ett fantastiskt jobb!
Hoppas att du får ut din bok som pocket så att många fler köper den, för det är den värd!
Och nu ser jag att Historiska Media faktiskt HAR tagit en snutt av min recension och lagt på sin hemsida, så uppenbarligen har förläggaren läst :-)
RaderaIntressant inlägg. Jag har funderat på samma sak. När jag började bokblogga litet mer frekvent för drygt ett år sedan, funderade jag över hur förlagen väljer vilka de skall skicka böcker till, och om de faktiskt följer upp och läser recensionerna sedan.
SvaraRaderaJag mailar alltid länk till förlagen till recensioner jag skriver, och ofta får jag ett tack, men jag vet ju inte om de faktiskt läser vad jag skrivit. Jag har en litet krass syn på hur det hela fungerar hos vissa förlag, nämligen att författarna förstås vill att deras böcker skickas ut som rec.ex till många, för det är alltid bra att synas oavsett om recensionerna är bra eller dåliga. Allt är bättre än att försvinna i mängden av tusentals böcker. På förlagen jobbar dock någon som gallrar och fördelar, och kanske inte alltid har företagets bästa för ögonen. Undrar om förlagen sköter det professionellt, med listor över bokbloggare och någon sorts kategorisering över vilka genres som verkar passa vissa bokbloggare? Som förlag vill man ju förstås helst skicka ut rec.ex. till personer som det är sannolikt tycker om böckerna.
Jag har fått en enda kommentar från en författare i min blogg, och den gjorde mig väldigt glad. Bäst genomslag fick en intervju jag gjorde med Fredrik Backman, som han lade upp på sin FB-sida. Under bara en dag fick jag 2000 besökare i bloggen. Litet av "15 minutes of fame", för min blogg ;)
Jag märker att jag börjar bli litet blasé när det gäller respons från förlagen. När det är några böcker jag är intresserad av att läsa mailar jag förlagen och frågar om de vill fortsätta samarbetet, hittills har de velat det. Vissa förlag är väldigt måna om att deras böcker syns i sociala medier, och är generösa med rec.ex., andra vill bara skicka e-böcker (vilket jag inte vill läsa) alternativt bara enstaka böcker.
Som sagt, min tanke är att makten över rec.ex och därmed också en viktig del av förlagens marknadsföring, finns hos enstaka personer som kanske inte alltid har företagets bästa för ögonen.
Jag undrar också hur de bestämmer vilka som ska få gratis recensions-ex och inte, samt hur noggranna de är i sin kontroll av om böckerna läses och recenseras. Har de interna listor med vilka bloggare som är mest aktiva eller besökta? Kollar de Instagram och Facebook också? Noterar de att "den där tjejen brukar gilla deckare" eller skickar de helt planlöst? Jag blir inte riktigt klok på hur de resonerar.
RaderaOj, wow, sanslöst att det kan spela så stor roll att Fredrik Backman länkar till ens blogg! Jag tyckte det var gigantiskt att jag fick flera hundra extra besök den dagen då Elin Olofsson länkade till min recension av "Gånglåt".
Jag har nog trott att makten över recensions-exen (och bevakningen av dem) har legat hos personer som är särskilt anställda för att sköta sociala medier och kontakter med media - men kanske har du rätt i att det inte är så det funkar.
Jag har också undrat ibland, speciellt över det där att det länkas till många andra bloggars recensioner, men inte min. Ibland undrar jag om det beror på att jag helt enkelt inte har någon catchig oneliner som man lätt kan använda. När jag skriver recensioner så funderar jag aldrig över att man ska kunna plocka ut en enda säljande mening. Kanske borde jag det, men då är det inte längre jag som skriver recensionen.
SvaraRaderaJag tror absolut att det kan vara så, Monika. Att någon annan skriver en klatschig sammanfattande mening som går att använda på bokens baksida. Men att anpassa sig efter det är ju otänkbart, för mig likaväl som för dig. Då skulle jag känna mig köpt!
RaderaOk, där försvann min kommentar... Men, jag är inte den som ger upp, ungefär så här tänkte jag kring din kommentar. Jag tror också att catchiga oneliners har betydelse, men jag skulle inte heller känna mig bekväm och ärlig med att försöka få till sådana. Det skulle inte kännas personligt och dessutom närma sig klyschor enligt min mening. Jag lockas inte heller till att köpa böcker med sådana oneliners på baksidan av böckerna, tvärtom.
RaderaNej, att försöka få till en sådan ligger inte riktigt för mig. Så klart kan det ju hända av misstag. Kanske. Tror inte det har hänt än i alla fall :)
RaderaAnnette, det är verkligen trist att min blogg tjafsar med dig!
RaderaHåller med både dig och Monika om att man måste värna sin integritet. Det skulle inte kännas bra att med flit skriva något som kändes konstruerat för en "blurp".
Ja ibland är det underligt, likadan på Instagram en del blir repostade andra inte.
SvaraRaderaJaha, är det så? Jag har inte Instagram så jag har dålig koll på sånt.
RaderaJag känner nog faktiskt närmast tvärtom. Jag vill inte att författare ska ha synpunkter på mina recensioner. Flera bokbloggare har råkat ut för ganska trista kommentarer i sin egen blogg eller i någon författarblogg då de inte varit översvallande (men mkt nyanserade). När jag läser är upplevelsen min, jag vill inte debattera mina tankar med författaren. En gång har en relativt välkänd författare däremot bara tackat för min recension på bloggens facebook, det kändes fint. Om förlagen länkar har jag lite dålig koll på. Och ibland glömmer jag nog tyvärr att maila dem länkar. Däremot vet jag flera förlag som är noga med vilka bloggare de skickar böcker till.
SvaraRaderaIntressant, då fick jag svar på min fundering, att förlagen faktiskt har ordentlig koll på vilka de skickar rec.ex till, det låter ju bra :)
RaderaHade ingen aning om att detta, Lyran. Tycker inte att man som läsare ska tänka på vad författaren eventuellt kan tänka om ens recension! Och inte sjutton behöver de skriva till mig, jag tror jag var lite otydlig om det är så mitt inlägg uppfattades. Jag skulle vilja att de LÄNKADE från sin egen hemsida, sin egen blogg, sin egen Facebook-sida och sa "Här är en recension från Boktanken". Eller att förlaget gjorde det. Allt av den enkla anledningen att det är kul om många läser! Jag blir också glad om förlagen skickar ett mejl till mig med något i stil med "Tack, kul!" när jag mejlar min länk. Däremot menar jag INTE att författaren ska behöva skriva här på min blogg. Jag är alltså mest ute efter att få veta att någon av dem som skänkt mig en bok faktiskt också ser att jag läst den!
RaderaJag tror nog att många av dem läser. Men nu när jag surfade runt på lite förlag hittade jag inga länkar till bloggar alls på de boksidor jag länkar till. Ett tag funkade det automatiskt.
RaderaJag är sådan bloggare som är ganska restriktiv med att skriva om rea-ex jag inte beställt. Jag har begränsat med tid och väljer ofta ganska kräset bland vilka titlar jag faktiskt hinner läsa. När jag beställer en bok skriver jag om dini samband med rec-dag och skickar länk till förlaget. Det tänker jag är min "betalning" för att jag fått läsa boken. Vad de sedan gör med länkarna tänker jag sällan på. Ibland märks det att förlag länkat men oftast verkar de inte alls göra ngt med det man skrivit. Undantag några få förlag som ofta retweetar delar på Fb osv. Det är kul om många hittar till det jag skriver men att författarna skulle läsa eller kommentera det tror jag inte. Kan hålla med dig om att det är lite konstigt att förlagen inte tar vara på alla de välskrivna och intressanta texter som ändå skrivs i bloggosfären. Det borde de!
SvaraRaderarec-ex ska det vara
RaderaDet är så sällan jag vågar be om en bok - men NÄR jag gör det så skickar jag definitivt ett tack och en länk efteråt. Precis som du skriver så ser jag det som "betalningen".
RaderaOm förlagen skickar på vinst och förlust så finns inte det där oskrivna kontraktet oss emellan, resonerar jag, och jag vägrar känna mig stressad över att läsa böcker som jag aldrig bett om.
Jag tycker att det är märkligt att man inte utnyttjar bloggrecensionerna hårdare ändå. Det är inte gratis för förlagen att skicka ut en inbunden bok i vadderat kuvert och till fullt porto. För mig, som dels är egenföretagare och dels jobbar med marknadsföring, känns det som ett groteskt slöseri att inte följa upp bättre och värdesätta bloggrecensionerna mer. (I synnerhet på DIN blogg, som är så pass stor. Man kan inte förakta värdet av en sådan kanal.)
Väldigt intressant det här, kan inte undgå att bli nyfiken! Jag kan liksom tycka att det både är spännande, men också väldigt nervös på något sätt. Ibland vill man ju bara läsa och berätta om sin upplevelse men kan dra i väg och fundera över så mycket vad det faktiskt innebär. Förlag som läser, författarna själva, bara andra osv. Vill inte att det ska hämma en, samtidigt som det ju finns en poäng med att var och en tycker som de gör ju. Jaja, jag vill verkligen läsa igenom kommentarerna på detta inlägg!
SvaraRaderaUrsäkta supersent svar: Jag tycker att vi bloggare ska skriva ohämmat och inte censurera oss. De riktiga proffstyckarna kan få fundera tio gånger över sina formuleringar! Vitsen med att läsa vad andra bokälskande läsare anser om en specifik bok är väl att det ÄR personligt, lite ostrukturerat kanske, inte alltid djupt analytiskt osv.
Radera