Kärlekens idioter

Bokens titel: Kärlekens idioter
Författare: Emma Hamberg
Förlag: Polaris, 2024
Antal sidor: 472

Pappa skulle fixa en födelsedagspresent till mig (i augusti) och gick till bokhandeln i Sollentuna Centrum, som givetvis hade blåst upp Hambergs senaste bok och skyltat exakt överallt med den. (Oklart om det var för att man vet att det säljer eller för att man är stolt över en ex-sollentunabo.) "Något som min dotter blir glad av" sa pappa - som om jag INTE är en glad person?! - och då menade expediten att detta måste vara den givna presenten.

Det var dock nära att jag slutade läsa den efter något kapitel. Nog för att jag kan acceptera en märklig kvinna som äger en såg (alltså inte verktyget fogsvans, utan företaget där man kapar bräder och köper virke), hennes onormalt lojale son som snart tar studenten och hennes korkade men godhjärtade väninna som bara vill hitta någon att ligga med. 

Jag sväljer att de bor granne med en riktig jävla surkärring som äter pizza 365 dagar om året. Jag köper att det till deras lilla samhälle kommer en elegant, bokälskande man som har kopplingar till byns övergivna slott - och att det givetvis kommer att spira kärlek mellan minst två av huvudpersonerna. Jag kan till och med acceptera att en stor kastanj rycks upp med rötterna och försvinner utan att lämna ett spår. Poff! Ett megamäktigt träd som bara lämnar en gigantisk grop efter sig.

Men att sura tanten kallar trädet för Alice (efter Gertrude Steins livskamrat), kramar det, pratar med det, diskuterar middagsplaner med det och sedan får ett nervöst sammanbrott när trädet lämnar hennes trädgård för att aldrig komma åter. Nej. Det funkar inte. Man kan sörja ett träd, men man kan fasiken inte gå ut i skogen och ROPA efter en kastanj och hoppas att det svarar! Man kan inte vilja ta livet av sig för att trädet rymt. Där går gränsen. För min del kunde den tillkallade ambulanspersonalen ha fått ta med sig tanten till någon låst institution.

Därefter blev historien mycket bättre! Sympatiska personer med bra och dåliga sidor, något mer komplexa än man kan tro. Tuffa beslut och svåra förändringar. Den dramaturgiska kurvan känns uppenbar, men strunt samma. "Kärlekens idioter" är som sockervadd när man behöver något varmt och mysigt. Gillar man "Je m´appelle Agneta" samt ett överdåd av recept, matlagning och ätande så är detta en bok man bör kasta sig över.

Tack pappa, jag blev allt lite glad av att läsa den!

De förlorade ordens bok

Bokens titel: De förlorade ordens bok
Författare: Pip Williams
Originalets titel: The Dictionary of Lost Words
Översättare: Annika Sundberg
Förlag: Historiska Media, 2023
Antal sidor: 430

1800-talets iver att samla in alla engelska ord (!) för att skapa världens mest heltäckande ordbok, är vad denna roman ytterst handlar om. 

Esmes far sitter med i den lilla klick män som tar emot, värderar och sorterar de ord som skickas in på identiska lika stora papperslappar från hela Storbritannien till Skriptoriet i Oxford. Lilla Esme är moderlös och har just inget annat att göra än att sitta under det väldiga ekbordet och lyssna på männens dämpade prat om ords betydelser. Hon får helst varken synas, höras eller märkas. Med åren börjar hon såklart skolan, men tillbringar ändå all tid i Skriptoriet och är en uppskattad hjälpreda.

Men Esme börjar fundera på vilka ord som väljs ut för denna omfattande ordbok och vilka som sorteras bort. Står de kvinnligt laddade orden med; om barnafödande och graviditet, om våra kroppar och dess funktioner? Och hur är det med orden som beskriver de - på den tiden - kvinnliga sysslorna att laga mat, baka, ta hand om hushållet, uppfostra barn, sy och sticka, lappa och laga? 

För att inte tala om de ord som används bland tandlösa försäljare i marknadsstånden, bland prostituerade och skådespelerskor, bland hamnarbetare och springpojkar? Hur är det med svordomar, slanguttryck och könsord?

Esme börjar misstänka att Oxfords ordbok kommer att sakna den kvinnliga aspekten. Och vad gör det med oss människor om vårt språk inte anses värt att sparas och användas? När våra uttryck inte räknas? När de ord vi använder dagligen inte anses fina nog att få vara med i en ordbok?

Det här är en roman, rätt gullig och ytlig sådan, men den är helt baserad på det enormt intressanta arbetet med Oxfords engelska ordboks första utgåva. Mycket spännande att författaren gjort sådan research och lyckats få fram så mycket av fakta i sin tämliga söta skönlitteratur. 

Jag gillade boken, i synnerhet filosoferandet kring orden och deras betydelse men även de fina historiska skildringarna av England i början av det nya seklet med suffragetternas kamp och första världskrigets hot. 

Min bild: Lite extra kul att mormor gav mig sitt ex av The Concise Oxford Dictionary, "third edition, reprinted" från 1938 - en bok jag alltid uppskattat och varit rädd om. Så roligt att få veta mer om den fantastiska historien bakom den!

Botgöraren

Bokens titel: Botgöraren
Författare: Viveca Sten
Serie: Åremorden del 3
Förlag: Bokförlaget Forum, 2023
Antal sidor: 468

Tillbaka i Åre, där en framgångsrik affärskvinna hittas dödad i en svit på ett lyxhotell. Hon var ägare till ett högfjällshotell i Storlien, nedgånget och övergivet men med stor potential att återställas till sin forna storhet. Här finns dock folk som helst skulle se att rucklet fick stå ifred - men också andra som satsat stora pengar på att få igång renoveringarna. 

Den mördade affärskvinnan har såklart fiender, så som alla som trampat på andra i sin iver att göra karriär och tjäna pengar. Var hon en trevlig person eller någon som många ville röja ur vägen?

 
Poliserna Hanna och Daniel ska lösa gåtan med mordet tillsammans med kollegan Anton (bra tillskott till historien), och samtidigt hantera att den döda kvinnans tonårsson plötsligt försvinner. Har han gett sig av frivilligt, eller är han kidnappad, bortförd, dödad eller kanske tänker ta sitt liv?

Gillade den här boken och sträckläste den. Bättre än del 2, för här slipper vi de religiösa fanatikerna och kan frossa i traditionella skräckfilmstyper av Norman Bates-modell. 

Dalskuggan

Bokens titel: Dalskuggan
Författare: Viveca Sten
Serie: Åremorden del 2

Förlag: Bokförlaget Forum, 2021
Antal sidor: 447

Poliserna Hanna och Daniel jobbar vidare med mordfall i Åre; nu handlar det om en djupt kristen kvinna - Rebecka (vad annars, de heter väl alltid Rebecka, Sara eller Miriam?!) som inte kan röra sig fritt; hennes far och hennes make bestämmer precis hur hennes liv ska se ut och vad hon tillåts göra. Rebecka är nöjd till en början, men sakta inser hon att det finns annat i livet än att lyda männen i församlingen, ägna sig åt hushållsarbete och bön. Vi följer Rebecka i tillbakablickar genom åren fram till nu. 

Samtidigt hittas liket av en man - en elektriker, om jag minns rätt - och poliserna måste luska i om han har några fiender. Den skumma kompanjonen på firman, han som inte sköter sitt jobb? Den tyska flickvännen som är en bra bit äldre och som inte känns riktigt äkta i sin sorg? Folk ljuger för att skydda både sig själva och andra, så det blir inte alldeles lätt att reda ut. Och den döde hantverkaren tycks ju ha varit en omtyckt person, så varför skulle någon vilja ta hans liv?

Jag gillade den här boken, framför allt för mysfaktorn. Däremot är jag lite less på fundamentalistkristna som sådana och även på att läsa om dem, ärligt talat. Men det duger bra som utgångspunkt för ett mord i Åre, får jag nog säga.

Offermakaren

Bokens titel: Offermakaren
Författare: Viveca Sten

Serie: Åremorden del 1
Förlag: Bokförlaget Forum, 2020
Antal sidor: 471

Som synes av bilden, läste jag ut den förra vintern... men bloggen har ju blivit svårt lidande av min tidsbrist så här kommer recensionen nästan ett år försent.

"Offermakaren" är en helt underbar spänningsroman när man söker välskriven underhållning utan att vilja vara alltför intellektuell och komplicerad. Här samsas lite polisarbete, lite deckarkänsla, en hel del relationer och lagom med spänning. 

Detta är första delen i serien som kallas Åremorden, och som kretsar kring poliserna Daniel och Hanna, som är riktigt fina karaktärer med både bra och dåliga sidor, rimligt beteende och sannolika repliker. Jag gillar dem! 

Har inte läst mycket av Viveca Sten tidigare, men förstår nu varför hon är så populär. Mysiga böcker att försvinna in i. Givetvis känns handlingen som upplagd för en rafflande teveserie, helst lanserad under julledigheten så man kan njuta av en svensk deckare medan man dricker varmt te och mumsar lussebullar i decembermörkret.

Handlingen i "Offermakaren" är en försvunnen tonårstjej, en slemmig gymnasielärare, en korrupt kommunalpolitiker, skräckslagna städerskor - och ett mord som skakar hela bygden. Jag fastnade så pass i den här boken, att jag genast läste de övriga delarna också.

1794

Bokens titel: 1794
Författare: Niklas Natt och Dag
Serie: Bellman Noir del 2

Förlag: Bokförlaget Forum, 2019
Antal sidor: 503

Ledsen att det gått över ett år sedan jag läste ut boken, utan att jag kunnat formulera en vettig recension om den. Nu blir det svårt, för att inte säga omöjligt. 

Handlingen inleds med en äcklig och fasansfull beskrivning av ett mord - eller snarare en bestialisk slakt - av en ung kvinna på hennes bröllopsnatt. Hennes unge make, Erik av ätten Tre Rosor, misshandlas svårt men får skulden för det hemska och spärras in på mentalsjukhuset Danvikens hospital.

Dessutom får vi träffa Mickel Cardell igen, palten som slåss med sin träklubba till arm och super sig redlöst berusad, drömmer om sin vän som nyss hostat sig till döds och om den rara Anna Stina som serverar gäster på en smutsig krog och väntar tvillingar som hon inte kan ta hand om. Jag ska inte berätta vad som händer med Anna Stinas barn, men inte är det något hoppfullt och fint... Eländes elände, det är hela handlingen. Så mycket lidande, sån misär, så mycket elakheter och så djup sorg. Serien passar verkligen i namnet Bellman Noir.

Precis som "1793" är "1794" en hemsk bok på alla vis, men jag älskar ju Niklas Natt och Dags sätt att mana fram ett sjuttonhundratals-Stockholm, så jag slukar boken i alla fall. Och rekommenderar vidare den till alla som älskar historieskildringar och klarar av att någorlunda avskärma sig från mänskliga vidrigheter.