Den första boken i serien är tung, väldigt tung. Då menar jag rent fysiskt, knappast innehållsmässigt.
I den står med vacker handstil namnet på mormors storasyster och tillägget att hon fick den på sin födelsedag 1926. Jag är inte helt säker på hur gammal hon var då, men kanske tretton.
Under det står mammas namn och att hon fick den på sin födelsedag 1954 (då fyllde hon elva år). Slutligen står mitt namn och att jag fick den på min födelsedag 1976 (då jag fyllde nio år).
Jag har lite roligt åt försättsbladet: "Auktoriserad översättning från engelskan av Karin Jensen, född Lidforss". Auktoriserad minsann! Och av en gift kvinna som vi nödvändigtvis måste nämna flicknamnet på... Sånt skulle ju aldrig förekomma nuförtiden.
Boken är tryckt på Berlingska Boktryckeriet i Lund år 1923 och kostade 4:75 kronor. Språket är gammelmodigt och verben är böjda på ett sätt som antagligen skulle få dagens barn att stanna redan på de första sidorna.
Den här versionen har jag också haft, fast från antikvariat. Numera har jag samlat serien på engelska, för att få dem oförkortade (de svenska upplagorna är vad jag vet undantagslöst förkortade, tyvärr, var åtminstone fram till och med 1990-talet). Jag har vuxit upp med en massa gamla böcker och har aldrig störts nämvärt av gammaldags verbformer ens som barn, men jag är kanske lite ovanlig :-)
SvaraRaderaVet du, jag stördes inte heller av det gammelmodiga språket MEN jag tror att dagens barn har svårare för det. Åtminstone om jag ser till de ungar jag har runtomkring mig - det är som om minsta motstånd gör att man ger upp...
Radera