Augustas kokbok anno 1898

Bokens titel: Augustas kokbok anno 1898

Författare: Mats Lundqvist
Förlag: Whip Media, 2021
Antal sidor: 165

Detta är en trevlig, inbunden bok med en familjs gamla släktrecept från förra sekelskiftet, varvat med berättelser av hur de drev en restaurang vid järnvägen. Eftersom jag är så intresserad av historia och själv har foton, receptböcker, många gamla brev och minnessaker sparade, blev jag nyfiken på den här kokboken. 

Det var en helt annan sak att laga mat för hundra år sedan än vad det är idag; spisarna eldades med ved och blev säkert både varmare och kallare än vad man tänkt - jag försöker föreställa mig att göra en sockerkaka i en ugn som inte håller 200 jämna grader i en halvtimme, utan kanske 150 och sedan 230 grader beroende på hur jag lyckas elda... 

Tänk att koka grytor och soppor på en stor järnspis som man inte snabbt kunde slå på och av. Eller gröt! Nog måste maten ganska ofta ha blivit bränd? Köttet kanske inte blev genomstekt och potatisen inte färdigkokt just i tid som du planerat - och inte heller samtidigt? En bedrift att på de premisserna servera festliga middagar för många.

För att inte tala om vad knepigt det var att förvara råvarorna, då man saknade kyl och frys. Min mormor (född 1914) har berättat en hel del om isstackar som höll kallt en bit in i sommaren men som man inte kunde lita på. Och konserverade ägg, inlagda grönsaker, saltat kött och torkad fisk. 

Matlagning i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då Augusta levde och verkade, det var en helt annan sak än dagens syssla. Inga diskmaskiner, inte microvågsugnar, inga frysboxar, inga helkonserver, inga digitala kött-termometrar eller effektiva spisfläktar... 

Boken är fylld av fina svart-vita bilder från förr, nytagna färgbilder av Augustas vackert nedskrivna recept, intressanta faktasidor med allt från servettvikning och omvandlingstabeller för gamla måttenheter till kuriosa kring serviser eller vedspisar. Vi får läsa om Augustas familj - författaren är hennes barnbarns barn - och släkt och vänner som arbetade tillsammans med henne på restaurangen.

På det hela taget är den en trevlig, lärorik, underhållande och personligt skriven bok som jag blev mycket glad för (tack förlaget för recensions-exet!). 

Det enda jag har att anmärka på, är att formgivaren gått lös på väldigt många typsnitt; Bickley Script i många av rubrikerna är inte alldeles lättläst, små rubriker har en annan stil, underrubriker en tredje. Brödtexten tycks vara Times - ibland! - och en tunn, kondenserad sans serif i andra fall, varvat med kursivering och fetstil lite hur som helst. Gillar inte.

Fotona av maträtterna ska anspela på att restaurangen låg vid järnvägsstationen. Fotografen har placerat varenda tallrik på oaptitliga grå sprängstenar, av det onaturligt kantiga slag som man hittar vid järnvägar. Några tallrikar är istället utplacerade på syllar (mums, kreosot!) eller dekorerade med järnhård räl. Uppslagen med maten är det sämsta med boken - en layout som är överlastad och bilder som är tagna i stark belysning eller med hård blixt.

Men det är en bok i min smak, det vill jag avslutningsvis påpeka, då den skapar förståelse för tidigare  generationer och kännedom om maten vi svenskar åt innan pizza, kebab och Oumpf-filéer. Jag minns att vi en gång i åttan fick laga mat från antiken på vår historielektion. Undrar om inte dagens ungar skulle ha nöje av att laga Augustas mat på någon av sina?