tisdag 22 februari 2022

I hennes skor



Bokens titel: I hennes skor
Författare: Kattis Ahlström
Förlag: Storytel Original, 2021
Antal minuter: 7 tim 54 min.

Jag hade ingen aning om att Kattis Ahlström - förutom att vara programledare i ungefär allt som går att vara svensk teveprogramledare i - också är författare. Efter att ha letat lite på nätet inser jag att hon debuterade lagom till Lucia förra året, för bara några månader sedan alltså. Boken ingår i Storytels exklusiva material, där man kan välja mellan ljudbok och e-bok. Jag lyssnade på Ahlströms egen inläsning.

"I hennes skor" är som att lyssna på en tjejkompis som pratar oupphörligt över ett glas vin under en lång kväll - om sin nye kille som hon retar sig på, om sina unga vuxna barn som klarar sig nästan för bra utan henne, om mannen hon är lite småförälskad i, om barndomsvännen hon gled ifrån, om sin älskade strulputte till lillebror och om sin kantigt hårda mamma som alltid letar fel hos andra. 

Det är en varm och fin bok som jag lyssnade på med stor behållning, men som inte berör sådär fundamentalt att jag blir helt omskakad. Dock: måste all läsning vara så fantastisk? Ibland räcker det bra med att bara uppskatta berättelsen.

Det hela kretsar kring den framgångsrika copywritern Tove som närmar sig 50-årsåldern. När hennes mor svimmar och förs till sjukhus, åker Tove ner till Lund för att kunna besöka mamman varje dag. Inte så uppskattat, visar det sig! Tove hinner knappt kliva in i sjukhussalen innan mammans syrliga kommentarer haglar: varför kommer hon dit, och varför kommer inte hennes bror? Som om det inte räckte, så ringer en advokat och ber att få boka in ett möte - en kvinna i Norge påstår sig vara Toves syster, och söker nu kontakt med sin pappas andra familj. 

Som sagt, en tämligen sannolik och verklighetsnära berättelse om att vara medelålders och fundera på sin barndom och vad man egentligen vill göra med sitt liv, men även förstå sina närmaste bättre.

(Tyvärr går det inte att visa en bild på omslaget, eftersom Storytel har gjort allt för att jävlas med en: små lågupplösta bilder med en Play-knapp ovanpå. Jag retar mig kolossalt på sånt. Många bokförlag är fantastiska på att erbjuda högupplösta, fina foton av sina böcker. En fysisk bok hade jag kunnat plåta själv, men en ljudbok är ju omöjlig. Alltså blir det ingen bild på "I hennes skor", för Storytel fattar inte vikten av att tillhandahålla bra marknadsföringsmaterial.)
 

6 kommentarer:

  1. När jag bloggar om ljudböcker från Storytel hämtar jag bilden från deras hemsida (jag bloggar från datorn, så det är lättast för min del). Det kan se ut så här: https://jsprbok.blogspot.com/2022/02/20-vilhelm-moberg-raskens.html, och man får inte med någon play-knapp.

    När jag bloggar om något jag har lyssnat på via SR:s app brukar jag ta en skärmdump på mobilen, inte så snyggt men fungerande. Det kan se ut så här: https://jsprbok.blogspot.com/2021/12/237-jonas-karlsson-julskamtet.html. Tidigare har jag haft större bild, men jag har gått ner en storlek, så den som vill läsa texten där behöver kanske klicka på bilden. Jag tror den modellen kan funka även för Storytel om man har spelaren uppe och vill göra det från mobilen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Jag tror att det funkar OM inte Storytel har bestämt sig för att man kan lyssna på ett utdrag - för då går det inte att "hoovra" över bilden och spara den ("spara som bild"). Då ligger den lilla spelaren ÖVER bilden och går inte att välja bort - jag har provat ungefär hur många gånger som helst. Jag tycker att det är en principsak också: jag berättar om Storytels böcker - de borde serva mig med material om jag vill göra det. Eller så låter jag bli, jag är varken recensent eller betald bloggare. I det här fallet struntar jag i att göra mig besväret att gå in på Storytel, ta en skärmdump på boken inne i appen, spara den till mobilen, mejla över den till mitt konto för att kunna lägga ut den i bloggen. Det är för många steg och ger för dåligt och lågupplöst resultat. Vill man (läs Storytel) ha gratis reklam så får man göra det enkelt för bloggarna, resonerar jag.

      Jag skriver alla mina inlägg från datorn. Men tack i alla fall, nu låter det ju som att jag är arg på DIG och så är ju verkligen inte fallet! Uppskattar ditt försök att hjälpa mig.

      Radera
    2. Jag drar bara bilden ut från webbläsaren på skrivbordet, det fungerar även om det ligger någon symbol över. Själv har jag aldrig haft inställningen att någon ska serva mig med något för att jag ska blogga, som jag gör helt frivilligt utan överenskommelse med någon. Men alla har vi ju olika mål med våra sociala medier.

      Radera
    3. Jag bloggar högst frivilligt och har ingen överenskommelse med någon. Min blogg är liten och jag är otroligt glad och tacksam att NÅGON hittar till den - så tack, för att du läser och kommenterar. Mitt mål med bloggen är väl att vara en publik läsdagbok, inget annat.
      Men jag jobbar med marknadsföring och därför kan jag inte bortse från att alla vi bokbloggare är en fantastisk resurs för förlagen och i detta fall för Storytel. Det är ju inte så att jag får några böcker (ytterst sällan i alla fall) eller att Storytel bjussar på månadsabonnemanget. Om de då vill att jag - och alla andra, givetvis! - LÄTT ska kunna göra snygga inlägg om DERAS PRODUKTER så tycker jag att de ska göra det lätt för mig, för oss. De flesta förlag har ju snygga foton man kan ladda ner. Storytel har det inte. Det tycker jag är en stor miss ur marknadsföringssynvinkel. De borde eliminera alla trösklar för bloggare.

      Radera
  2. Älskar din kommentar om Storytels bildhantering! Vilka klantar

    SvaraRadera