Spindeln

Bokens titel: Spindeln
Författare: Lars Kepler
Förlag: Albert Bonniers förlag, 2022
Antal sidor: 543

Man vet precis vad man får när man öppnar en bok av Kepler! De "levererar", som det brukar heta. 

Hemliga Säpo-agenter, genialiska kriminalkommissarier och nördiga hobbydetektiver. Biljakter och en kamp mot klockan. Eldhav, explosioner och skjutningar. Det är alltid förlagt till Stockholm och "mina" förorter, vilket jag har extra nöje av. Och varenda kotte har som vanligt så konstiga namn att det nästan förstör läsningen.

Framför allt är det alltid übersmarta mördare som inte nöjer sig med att skjuta någon kriminell knarkare i en sunkig miljonprogramslägenhet, utan som givetvis måste mörda på bestialiska sätt och enligt ett intrikat mönster som övergår normala människors förstånd. Helst med kluriga ledtrådar som utmanar polisen! Helst också genom att "förgifta" och manipulera någons tankar, för de här mördarna är skickliga psykologer till råga på allt. Och ingenjörer, det glömde jag nästan! 

När jag öppnar boken så vet jag det här. Jag vet också att jag tyckte så mycket om de första böckerna att jag fastnade för serien, men att jag har suckat djupt över de senaste som varit för snaskiga, för tillkrånglade och innehållit för lite av Joona Linna. Varför köper jag de här böckerna, för surt förvärvade egna pengar?! 

Men den här gången blir jag inte besviken. "Spindeln" hör till de bästa i serien, som numera består av nio tjocka romaner. Det är action och spänning, det är skoningslösa mord och våldsamheter, det är galningar bland såväl poliser som läkare och mördare. Och det är snyggt ihopvävt och mycket underhållande! 

Den som säger "jag gillar deckare men inte om det är en massa blod" ska nog låta bli att läsa Kepler. Vi andra kan förfasas och roas av hur smarta mördarna alltid är i den här serien.