- Att jag ska nå orealistiska 100.000 besök totalt? (Nu har drygt 47.000 besök registrerats, varav flertalet under 2014-2015 och bara DET är ju rent häpnadsväckande!)
- Att jag ska skriva ett inlägg om dagen (trots att jag inte läser en bok om dagen och jag har ju lovat mig själv att de allra flesta inläggen ska vara recensioner)?
- Att jag ska läsa hundra böcker på ett år (fastän jag redan konstaterat att det är alldeles omöjligt så länge mitt liv ser ut som det gör och jag väljer den sortens böcker som jag väljer)?
- Att jag ska delta i en utmaning (som bara kommer att stressa mig till en hjärtinfarkt)?
- Att jag ska vinna ära och berömmelse?
Nä. Det får räcka så här.
Ambitionen var att skriva personliga recensioner av de böcker jag läser och helst ha egentagna foton. Jag vill avhålla mig från att skriva om annat än just litteratur.
Från hundbloggen: Valpen har massakrerat min tandborste.
Från fotobloggen: En promenad i omgivningarna.
Från husbloggen: För att visa något neutralt - vår trädgård om hösten.
Jag har haft en blogg om vårt hus och den var väldigt omtyckt bland släkt och vänner som kunde följa oss i vårt husbygge under flera år. Till slut kände jag bara att "nu BOR vi ju här, nu är allt klart, nu finns det inget mer att skriva" så jag stängde bloggen.
Jag har haft en blogg om mitt fotograferande, men det blev för trist att sitta och ladda upp bilder på nätet när så få kommenterar dem - och risken är överhängande att någon snor fotona för eget bruk.
Jag har en blogg om min hund, eftersom många som köpte från samma kennel var så intresserade av att se hur det gick för valparna då de hamnat i olika hem runt om i Norden. Den bloggen är lösenordsskyddad men ändå är det jättemånga som går in varenda eviga dag för att läsa om hundens senaste hyss och äventyr.
Nu när valpstadiet är överstökat känns det inte alls lika viktigt att skriva där. Vad ska jag berätta? Att vi har gått på promenad och att hunden snodde en macka från köksbordet eller att den skällde på en tant som gick stavgång?! Jag blir bara stressad av att folk vill se bilder från mitt hundliv, när jag egentligen inte har så mycket att berätta.
Jag vill inte tröttna på bokbloggen, den ska få leva länge än. Det får inte finnas någon press att skriva varje dag, vara kunnig och underhållande. Det här är min läsdagbok som förhoppningsvis inspirerar andra och ger goda tips om bra böcker!
Mitt mål för Boktanken 2016 är att fortsätta på den inslagna vägen, det får räcka.
Mitt mål med min läsning 2016 är att läsa klart alla Augustpristagare, det får räcka.