Fem veckor sedan senaste inlägget. Det är ju inte det att jag läser, det är att jag inte hinner blogga längre. Det har varit tufft i flera år - extremt mycket jobb och jag orkar inte gå in på varför jag inte bara jobbar mindre.
Spyr på nästa människa som säger att vissa koketterar med att de har mycket att göra, för det är verkligen inte min mening.
Det finns ingenting kul i det här, det är rent tvång: jag MÅSTE jobba så här mycket för att ha råd att existera (i nuvarande form, men det är klart att jag skulle kunna bara hiva allt över kanten och flytta härifrån och bo spartanskt resten av livet och TRO MIG, tanken har föresvävat mig tusentals gånger).
Men nu ser saker ut att ändras. Kanske kan jag andas lite lättare? Kanske kan jag sova om nätterna? Kanske får jag inte tillbaka magsåret? Kanske kan även JAG unna mig att ta ledigt efter middagsmaten, istället för att skynda tillbaka till kontoret en sväng på kvällen - och faktiskt lata mig på helgerna?!
Jag hoppas få återkomma med boktips. Det är tveksamt om jag har några läsare kvar efter att i åratal ha varit allt mindre aktiv, men det här startade ju ändå som en läsdagbok och får så förbli.
Jag hoppas du kommer tillbaka med boktips! :)
SvaraRaderaTack, vad glad jag blir för din hälsning!
RaderaJag hoppas att allt löser sig för dig och att du snart är tillbaka med boktips 🙂
SvaraRaderaTack Monika, du ska veta att jag blir verkligt glad över era hälsningar här!
RaderaHeja Mona! Jag hoppas det vänder och du får tid att ha roligt och att vila ut emellanåt också - det är du ju verkligen värd. Ta hand om dig!
SvaraRaderaTack Sanna - det ser ljusare ut nu och jag hoppas jag kan andas ut snart efter lite för lång anspänning och för många åtaganden.
Radera