onsdag 11 januari 2023

Giftmakerskan


Bokens titel: Giftmakerskan
Författare: Sarah Penner
Uppläsare: Sofia Berntsson
Översättare: Helena Tusås
Förlag: Harper Collins Nordic, 2021
Antal minuter och sidor: 9 tim 28 min eller 289 sidor

Jag blev nog lite förförd av det vackra omslaget, måste erkännas. Och tanken på att hitta en blå glasflaska på Themsens leriga botten, och nysta i dessa historia för att sedan (orimligt snabbt) hitta att den kommer från ett hemligt apotek som i slutet av 1700-talet försåg Londons kvinnor med gift avsett att döda män med.
 
Tyvärr lever inte romanen upp till vare sig omslaget eller baksidestexten. Främst för att den varvar de historiska delarna med nutida som är helt ointressanta, för att inte säga löjliga och klichéartade. Kvinna som försakat alla sina drömmar bryter sig fri från sin egoistiske man för att förverkliga sig själv. Jag har plöjt ett stort antal recensioner av "Giftmakerskan" och skulle säga att ungefär 99% av alla läsarna känner detsamma: varför i hela friden var vi tvungna att läsa om huvudpersonen som flyr ett tråkigt, tryggt liv i USA för att bli engagerad filosofie doktor på Cambridge?!

Kopplingen mellan nutiden och 1700-talshistorien är däremot fullständigt underbar, en dröm! Amerikanskan (hon som har en otrogen skitstövel till man och åker till London för att slicka sina sår) ramlar över en blå glasflaska, hittar med några knapptryckningar dess kopplingar till den giftframställande apotekaren tvåhundra år tidigare, snokar i en handvändning upp detta apotek som - hör och häpna! - står orört kvar i en bortglömd gränd mitt i centrala London och som INGEN ANNAN har hittat! 

Inga knarkare har hittat apotekets lönnrum. Inga hemlösa uteliggare. Ingen girig fastighetsägare, trots bostadspriserna i London. Inte ens några uttråkade ungar som snokar i sitt eget kvarter. Vem skulle inte öppna en gammal trasig trädörr som leder till något outforskat? Och hur kan allt finnas kvar trots andra världskrigets bombningar och efterkrigstidens explosionsartade byggande?

Nåväl. Historien om hur den ensamma Nella förser kvinnor med gift, när deras makar eller fästmän är elaka mot dem är rätt underhållande. Inte mer än så. 

Jag började lyssna på ljudboken, men gav upp efter några kapitel då jag fick nog av att uppläsaren uttalat fyra-fem ord helt fel. Läste resten av romanen på min mobil, inte optimalt men fullt görligt.


2 kommentarer:

  1. Det här har vi väl diskuterat förut, men det behövs uppenbarligen med jämna mellanrum igen pga något fel hos många redaktörer på förlagen: vad ÄR det här för trams med att det alltid måste vara två parallella tidslinjer i varenda bok - och en alldeles upphackad berättelse dessutom. Mycket onödigt. Känns ofta som utfyllnad. Tack för varningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så otroligt vanligt med dessa parallella historier - en nutida och en historisk som alltid har en massa gemensamt. Onödigt!

      Radera