Bokens titel: Värma händer
Författare: Katarina Widholm
Förlag: Historiska media, 2023
Antal sidor: 426
Förlag: Historiska media, 2023
Antal sidor: 426
Det är lätt att förstå varför böckerna om hembiträdet Betty har blivit så kolossalt populära! Jag fastnade direkt för den första boken i serien, "Räkna hjärtslag", framför allt för att Stockholmsmiljöerna och vardagslivet var så fantastiskt väl beskrivna.
Handlingen kretsar alltså kring den unga Betty som kommer till huvudstaden för att tjäna som hembiträde men råkar ut för giriga män och griniga kvinnor. Ingen tar hänsyn till vad en ung, fattig och outbildad kvinna från landet tycker. Lite väl naiv och oerfaren är hon också, så det är lätt att utnyttja henne.
Om vi snabbt hoppar till handlingen i bok två utan att avslöja för mycket, så är Betty numera rikt men olyckligt gift. Lilla dottern Martina har ännu inte fått träffa sin riktige far - och mycket av Bettys liv kretsar kring hur hon ska kunna nå den mannen. Förutsatt att han alls är vid liv, vill säga! Att andra män uppvaktar henne, bryr hon sig inte mycket om. Hoppet om en framtid ihop med Martinas pappa är vad som ständigt snurrar i hennes tankar.
Det är mer kärleksbekymmer i denna bok än den förra, där även maktstrukturer och klasskamp spelade en stor roll. Nog för att vi fattar hur det hela kommer att utveckla sig, men vägen dit är lagom kringelikrokig och underhållande för läsaren.
Jag tror att väldigt många av oss har en mormor, farmor, gammal faster eller bekant som var hårt arbetande, underbetald arbeterska och småbarnsmor i ett myllrande Stockholm under 1930-, 40-, och 50-talen. Den stora behållningen för mig är att läsa om hur det kunde vara att leva som en av dem.
Jag vet att jag och många andra sagt det förut, men jag säger det igen: Katarina Widholm har gjort ett fantastiskt arbete med research och det märks!
Mitt foto: Min mormor - som inte var hembiträde men växte upp i ett hem där det faktiskt fanns en jungfru! - har sparat de fina plåtburkarna. Det är fortfarande kvar underbart doftande vanilj i den ena burken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar