söndag 6 maj 2018

Hemma hela sommaren


Bokens titel: Hemma hela sommaren
Författare: Elin Johansson
Illustratör: Ellen Ekman
Förlag: Rabén & Sjörgren, 2018
Antal sidor: 28

Jag var - som jag skrev i ett blogginlägg förra veckan - på bokfrukost på Rabén & Sjögren och fick träffa många inspirerande författare. Orkade inte skriva klart hela inlägget, men de som jag nämnde på slutet och inte hann ägna någon uppmärksamhet åt, var ju just duon Elin Johansson och Ellen Ekman (samt Katarina Wennstam, men det får jag skriva om någon annan gång...)

Förra året utkom deras bok om hur det är att leva i en liten familj med ansträngd ekonomi där barnbidraget är bokstavligt talat livsviktigt. En mamma och hennes (könlösa) barn i förskoleålder handlade det om - och nu återkommer de i en ny berättelse: hur det är då "alla andra" ska åka till Kolmården, Legoland eller hela vägen till Thailand på semestern, men själv har man inte ha råd med något alls.

Det här är en fullständigt underbar bok, för det är inte på något vis synd om barnet. Så här ser det här barnets liv ut, punkt slut, inget mer med det. Ingen snyfthistoria, utan bara ett krasst konstaterande att alla har faktiskt inte råd.

Det pratas inte alls om klass, kön, socioekonomiska faktorer, lågbetalda yrken, skilsmässofamiljer, utanförskapsområden. Jag älskar det! Önskar det hade funnits såna här underbara barnböcker när jag var liten, som avdramatiserar detta med att inte ha råd, inte ha pengar till allt man önskar.

Det är avslutning och man äter tårta på gården:
-Jag ska till Legoland, säger Sixten.
-Så roligt, säger fröken.
-Jag ska till Thailand, säger Sara.
-Så härligt, säger fröken.
-Vi ska på safari, säger jag.
-Så spännande, säger fröken och tittar på mamma, vart då? Men mamma har satt i halsen och hostar så hon inte kan svara.

Mitt absoluta favoritställe i boken är det här, för det är så tydligt och subtilt på samma gång:
Mamman och barnet är på loppis, barnet har fått lite småpengar och köpt en bok om vilda djur, mamman köper inget alls.
"Bredvid bordet, där tanten som tar betalt sitter, står en frysbox. Jag tittar på mamma. Mamma skakar på huvudet.
-Vet ni, säger tanten då, och så berättar hon att hon har beställt ny glass som ska komma efter lunch. Det finns inte plats för den gamla.
-Ta varsin är ni bussiga, säger hon, ta två om ni vill."

Som sagt, en underbar bok om hur bra det minsann går att fira semester på hemmaplan och hur roligt man kan ha även utan en resa utomlands.

Tack för recensions-exet!


4 kommentarer:

  1. Det låter som en fin bok! Och jag kan intyga att man kan ha det helt fantastiskt utan utlandssemestrar. Mina barndoms somrar var rena Bullerbydrömmen. Vi åkte aldrig utomlands eftersom mina föräldrar hade gård med djur, vi åkte till Furuviks djurpark en gång om året på sommarlovet, men gick bara i djurparken med medhavd matsäck, eftersom det skulle bli för dyrt i nöjesparken. Däremot var vi alla delaktiga i det som skedde på gården. Alla hjälptes åt, och den sammanhållningen och känslan av att göra nytta och vara behövd tror jag har gått förlorad för många barn i dag. Det var mer värt än vilken utlandssemester som helst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är nog många som haft somrar där man åkt runt hos släktingar på landet, bott i tält, åkt till något gratis utflyktsmål som borgruiner och muséer - och kan intyga att det funkar alldeles utmärkt. Men jag har inget minne av att det ens var något att diskutera när jag var liten på 70- och 80-talet; det var utlandsresenärerna som var lite udda, inte vi andra. Nu kan jag få dåligt samvete att mina egna barn knappt varit utomlands - "alla andra" verkar göra så märkvärdiga saker.

      Radera