onsdag 14 oktober 2020

Dikter vid död

Jag sköter några av mina kunders Instagramkonton. Ska väl inte säga vilka, för jag är ju den som verkar i bakgrunden, osynlig. 

En av mina kunder kan jag med rent samvete tipsa om, för där har jag syltat in mig så mycket: Evigheten begravningsbyrå. Inte nog med att jag gör deras trycksaker och sköter deras Instagramkonto, jag har även hjälpt till på deras kontor emellanåt. Jag har nog skrivit om det förut, tror jag?

Det är enormt givande att arbeta på en begravningsbyrå, kan jag berätta. 

För att de ska kunna ha kontoret öppet även när det saknas personal - begravningsyrket är svårt att schemalägga - så har jag lovat att sitta där istället för på mitt eget kontor när jag ändå producerar deras foldrar, minnesalbum eller tidningsannonser.

Jag är förstås väldigt tydlig med det när folk besöker kontoret, så att de inte tror att jag kan så mycket. Men responsen, kära bokbloggare och läsare, responsen! Det är makalöst vad sorg och akut saknad kan ta fram det vackra och äkta i människor. Jag älskar ju att lyssna på människor och höra deras berättelser - och det är precis vad de behöver. Och en kram! (Nej, nu har jag inte varit där under Corona. Lugn.) Några gånger har jag tagit med mig min hund, som är fenomenal på att känna av när människor är ledsna. Det är så fint att se hur hon går fram till dem och bara låter dem klappa henne tills de mår lite bättre.

För mig har det varit oerhört fint och givande att sitta där någon dag i månaden. Många bra samtal, varma leenden och innerliga kramar.


I min roll som den som sköter de sociala medierna, får jag leta reda på dikter och citat om döden, om sorg och saknad. Jag har försökt att variera mig - inte bara ta de där klassiska stroferna som alltid står i dödsannonserna. Jag har fotograferat allting själv, gjort många illustrationer och sedan letat reda på trösterika ord. Det kan vara Winnerbäck eller Ferlin, Laleh eller Kent. Jag försöker tilltala alla åldrar.
På kuppen lär jag mig mycket!

Vår nyaste nobelpristagare i litteratur, exempelvis. Hon skriver en hel del som jag kommer att kunna använda, misstänker jag.

Jag har också fått smisk på fingrarna av en läsare som noterade att jag citerat Karin Boye fel, eftersom jag skrivit "Om av det långa livet, en enda dag var kvar, då sökte jag det vackraste som jordelivet har". (Det ska vara jordlivet.) En annan viktig läxa är: tro inte att du kan leta information på andra hemsidor, utan kolla, dubbelkolla, trippelkolla - och avsluta med att låna boken på bibblan för man kan ge sig tusan på att annars blir det fel. En gång skrev jag att en vacker låttext var skriven av Marie Backman - för så stod det på alla sidor jag surfade runt på - och då fick jag flera arga meddelanden där man påpekade att jag var okunnig, slarvig och inte hade någon koll alls: Marie Backman är nämligen Py Bäckman och det borde jag ju vetat. Såklart.

Hur som helst. Man brukar säga att alla sånger handlar om kärlek. Jag är benägen att säga att alla dikter handlar om sorg.

3 kommentarer:

  1. Döden och kärleken... du har väl läst Klingers serie om Tranan begravningsbyrå, riktigt bra, författaren har bra sakkunskap. Min svärdotter är begravningsentrepenör, jag har fått följa med på begravningsmässa, lärorikt och intressant med alla nyheter...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har faktiskt inte läst den där serien om begravningsbyrån Tranan, men har förstått att den är uppskattad.
      Din svärdotter har ett viktigt arbete!

      Radera
  2. Men oj, vilken grej! Så tungt och så fint och så bra på alla sätt. Och vad härligt att Jixxa kan vara med emellanåt, om det är något som är till hjälp i sorg så är det en fyrbent pälsvän, tycker i alla fall jag.

    SvaraRadera