Reserverat för ....vissa?

Jag hade paxat på en bok på bibblan, innan den ens var inköpt. Eller: den var säkert beställd och betald av kommunens bibliotek, men den hade inte ens levererats när jag reserverade den. I mitten av september skulle romanen komma in och då borde jag få ett mejl att den fanns där.

Men det kom inget mejl. Tre veckor efter utsatt datum verkade boken ännu inte finnas för utlåning.

Jag gick ner till bibblan, har ju MerÖppet-kort och kan ta mig in när jag vill. Det hade jag inte behövt, för nu var det bemannat och där stod en bibliotekarie som verkade ha koll. 

"Har du sett den där romanen jag reserverade?" undrade jag. "Det står att jag är köande nummer ett av två. Visst borde det betyda att jag har första tjing?".

Bibliotekarien tittade konstigt på mig när jag sa vad boken hette. Hon liksom både sken upp och såg lite mystiskt bekymrad ut på samma gång. 

"Vänta här ska jag kolla", svarade hon utan att titta mig i ögonen.

"Finns den alltså?" frågade jag hennes rygg, som var på väg bort.

"Ja, men den är utlånad", svarade hon utan att vända sig om.

Några minuter senare kom hon tillbaka med boken i högsta hugg. Biblioteket hade två exemplar av romanen, och det ena hade de lånat ut - trots att jag var först av alla i hela kommunen på kölistan - och det andra exemplaret hade de också lånat ut: lite sådär vid sidan av. Till just den bibliotekarien som jag mötte, visade det sig.

"Du kan få mitt exemplar, jag hinner inte läsa den riktigt nu ändå. Ja, alltså, egentligen är det ju ditt exemplar, kan man ju säga. Inte mitt, om man är noga."

Ja, det kan man säga.