Den vidunderliga kärlekens historia

AUGUSTPRISET 2002

Den vidunderliga kärlekens historia
Carl-Johan Vallgren
Månpocket, 2003
341 sidor

Nu är det så många år sedan jag läste denna roman, att jag inte riktigt kan berätta vad den handlar om. Men det är faktiskt inte heller det viktiga. Det som spelar någon roll är att den som ännu inte läst Vallgrens bok borde göra det, åtminstone om man älskar det som slentrianmässigt brukar kallas "mustiga skrönor". Det är en bok att försvinna in i och bara njuta av!

Allting runtomkring Hercule Barfuss är riktiga platser och jag skulle tro att många händelser är äkta, men själv är han och hans historia lika uppdiktad som en saga. En kall vinternatt i början av 1800-talet föds Hercule, bokens huvudperson, ohyggligt ful och döv och dvärg dessutom. I ett rum intill - detta är på en bordell, för övrigt - föds samtidigt flickan Henriette som kommer att betyda allt för Hercule resten av hans liv. 

Det är svårt för Hercule att kommunicera, men han lär sig teckenspråk till slut. Och så har han en magisk egenskap: han kan läsa andras tankar! Från bordellen går hans liv till cirkussällskap, munkar i kloster, överklass i fina salonger, Vatikanstaten, dammiga vägar och en ständig jakt på lyckan, kärleken och Henriette. Det är våldsamt och sorgligt men också roligt och vackert. En underbar bok att bara njuta av!

#29 i Augustprisutmaningen