Sargassohavet

Bokens titel: Sargassohavet
Författare: Jean Rhys (pseudonym)
Originalets titel: Wide Sargasso Sea
Översättare: Ingegärd Martinell
Förlag: Modernista, 2011
Antal sidor: 151, varav 5 är ett förord av Carin Franzén

Alldeles underbar! Läs den! Om inte annat, så bara för att världens alla recensenter faktiskt har rätt: det här är ett mästerverk. Och har du någon gång läst "Jane Eyre" så är det ett måste att läsa "Sargassohavet". Men om du aldrig har läst eller sett en filmatisering av den klassikern, så klarar denna lilla roman att stå för sig själv.

Jean Rhys hette egentligen Ella Gwendolen Rees Williams. Hon föddes i Karibien 1890 och jag tror hon dog i England 1979. Boken "Wide Sargasso Sea" skrevs 1966 och berättar om Charlotte Brontës klassiker "Jane Eyre" från 1847, men börjar innan den boken (trots att den skrevs 119 år senare).

Jag kan inte minnas hela klassikern "Jane Eyre" såhär i detta nu, men de stora dragen kommer jag ihåg:
Det är berättelsen om Jane Eyre som har en rätt hemsk uppväxt, lite som Askungen. Senare arbetar hon i Thornfield Hall i norra England, ett gods som ägs av den förmögne herr Edward Rochester. Tycke uppstår och Rochester friar till Jane, som svarar ja. Under vigselceremonin får hon veta att hennes tillkommande redan är gift - hans hustru Bertha är i själva verket den spritt språngande galna kvinna som Jane sett irra omkring inne i det stora huset vid några tillfällen - och därför kan inte Jane och Edward gifta sig.

Det kan väl inte räknas som en spoiler när man avslöjar slutet på en bok som är nästan tvåhundra år gammal? Nej, jag tror inte det. För i slutet av "Jane Eyre" tänder den galna första hustrun Bertha eld på Thornfield Hall och begår självmord, jag tror hon kastar sig ut från taket eller något sånt. Praktiskt - för nu slipper Edward sin tokiga hustru och kan gifta om sig.

I "Sargassohavet" får vi veta upprinnelsen till det hela. Helt lysande ihoptråcklat, där det tydligt framkommer - precis som i originalet - att Rochester har lurats av sin far att gifta sig med västindiska Antoinette (med andranamnet Bertha) eftersom hon är mycket rik. Hustrun drivs till vansinne och fraktas hem till England, där hon låses in och göms undan.

Alltså, ni måste läsa den här boken! Den är bara på 151 sidor, ser ut som en novell men rymmer lika mycket som en fullmatad roman. Beskrivningarna av de kreolska familjerna, de "vita negrerna", slavägarna, plantageägarna, det svarta tjänstefolket på de förtrollande öarna i Karibien. Naturen, den fuktiga värmen, de starka färgerna, de praktfulla blommorna - det är som att själv befinna sig där.

Det är dramatiskt, hemskt och sorgligt om vartannat. Världen är närmast magisk, dofterna tunga, här flödar rom och frodas ockultism, vegetationen lever sitt eget liv och det känns som att vi tillsammans med den gråbleke Edward Rochester har seglat till det färggranna och farliga Västindien för att möta den vackra och bräckliga Antoinette som ska ska komma att bli hans galna unga hustru...

Omslag / mitt foto: Otroligt fantasilöst, blekt och trist omslag - med ett svårläst typsnitt dessutom. Mina bananer fick i uppgift att liva upp och ge lite karibisk känsla till boken.

Betyg: En ny favorit, så fantastiska beskrivningar av en värld jag knappt känner till!

Rekommenderas till: fans av systrarna Brontë, Austen och c:o - samt alla som tycker om en kort och oerhört gripande bok om klasskamp, rasmotsättningar och skeva genusperspektiv.

Snackis: En snackis med stort "S".

Länk till boken på Adlibris: POCKET.