Fjärilsvägen

Bokens titel: Fjärilsvägen
Författare: Patrik Lundberg

Uppläsare: Martin Wallström
Förlag: Albert Bonniers förlag, 2020
Antal minuter: 4 tim 49 minuter

Jaha. Hur ska jag sammanfatta det här? En bok som jag lyssnat på - inte läst med ögonen - och som jag verkligen lyssnat oerhört intensivt på; vartenda ord, varje mening. Ibland var det nästan så jag hade lust att stoppa och backa (om det inte vore så krångligt...) för att jag ville höra vissa meningar en gång till. 

Det är så otroligt bra; skildringen av Patriks mamma Birgitta som föds på 1950-talet och som borde ha en lysande framtid, med tanke på folkhemmet, efterkrigstiden, socialdemokraternas politik med dagisplatser åt alla och nästan ingen arbetslöshet alls. Solidaritet, jämlikhet. Ut med det gamla, in med det nya! Birgittas föräldrar hade vuxit upp med stampat jordgolv och ett fattig-Sverige som knappt går att föreställa sig. Så skulle inte hennes liv bli!

Det blev inte som föräldrarnas, men det blev inte bra heller. Birgittas son tecknar ett fantastiskt porträtt av henne och den enorma kämpaglöd hon hade: hur hon klarar sig trots en uppslitande skilsmässa från barnens pappa, hur hon jobbar långa dagar utan lunch för att ha råd att sätta mat på bordet hemma, hur hon beställer kläder på postorder men knappt har råd med en tröja till sig själv. 

Det griper tag i mig att höra om hur hon aldrig unnar sig själv något och får vända på varenda slant, men alltid överöser sina barn - Patrik och Paula - med kärlek. Båda barnen är adopterade från Sydkorea och de är sin mors stolthet i livet. 

Den här romanen är helt fantastisk. Framför allt skildringen av tidsandan, hur den ändras från Birgittas barndom och då hon är ung vuxen, till hur det är då barnen kommer till Sverige på 80-talet, hur hennes föräldrar åldras, hur hela samhället förändras mot ett där man ser mer till individen än till kollektivet. Flyktingarna från kriget i forna Jugoslavien. Patrik som är den förste att ta studenten i sin familj. Vilda studieår då båda syskonen flyttar hemifrån - och mamman lämnas ensam kvar. Gradvis förfaller hon. 

Slutet är hemskt. Birgittas liv är en misär och hon blir både lurad och utnyttjad. Skildringen av hennes död får mig att gråta, sammanfattningen på slutet gör att jag måste hämta andan innan jag kan fortsätta med det jag höll på med under lyssningen. Helt enkelt: "Fjärilsvägen" är ett tidsdokument av Sverige från 50-talet fram till nu, det är en otroligt bra skildring av klassamhället (det är nog den biten som kommer att stanna kvar i mig) och en kärleksförklaring till en kvinna som gav upp sina egna drömmar för att anpassa sig efter männen och barnen som betydde allt för henne. 

Mitt omdöme: I år har jag nog sagt "bland det bästa jag läst i år!" fler gånger än någonsin tidigare, men nu måste jag säga det igen. Det här är helt klart bland det bästa jag läst i år. Blir man inte tagen av denna uppväxtskildring, så vet jag inte vad.