Bokens titel: Monica Magnus 1966
Författare: Ulrika Ewerman
Förlag: Bookmark, 2020
Antal sidor: 267
Förlag: Bookmark, 2020
Antal sidor: 267
Det är lite knepigt, detta med romaner som baseras på verkliga händelser och är så snubblande nära sanningen att det blir lite fånigt att kalla dem skönlitterära romaner. Vad är riktigt och vad är inte? Jag har tänkt det nu senast apropå Alex Schulmans böcker om sig och sin släkt. Han kallar alla sina böcker för romaner trots att merparten tycks vara hämtat från verkligheten, bara förvrängt och utfyllt. Nyss läste jag Martina Haags "Det är något som inte stämmer", där stora delar tycks vara helt självupplevt och verkligt, men kallas påhittat.
Men är det en roman för att det inte är en strikt faktabok? Varför står det inte "autofiktion" eller något liknande på omslaget istället?
I "Monica Magnus 1966" beskriver Ulrika Ewerman sin storasyster - men kallar det för roman eftersom hon broderat ut texten, gjort antaganden och beskrivit situationer hon inte i detalj kan känna till.
Det handlar om året 1966, då Monica fyller 16 år och rymmer hemifrån med sin betydligt äldre pojkvän Magnus. De två älskar varann, men Magnus pappa tycker att Monica är för ung för honom och dessutom har ju Magnus vissa psykiska problem som den unga flickan inte känner till. Monicas pappa bekymrar sig också, men försöker tänka att dottern är ju smart och mogen.
Monicas mamma förgås av oro, ångest och ilska över hur dottern beter sig. Deras förhållande har varit problematiskt i många år, eftersom Monica länge sökt sig bort från familjen. Hon umgås med äldre kompisar, röker, dricker, har sex, är ute sent, sover borta, äter för lite, struntar i föräldrarnas förmaningar, gör lite som hon själv behagar.
Mamman vill att Monica ska lyda henne. Hon är ofta arg och bestraffande, men inuti bär hon på en enorm rädsla att dottern inte ska ta chansen att bli något bättre än vad hon själv lyckats med. Hon önskar att Monica pluggar vidare, får ett bra jobb, gifter sig med en rejäl karl och hamnar i en trevlig förort och lever ett lyckat och lyckligt liv. Varför kan inte ungen bara förstå det?
Förklaringen till titeln "Monica Magnus 1966" kan tyckas självklar: det handlar om dem och allt utspelar sig under det året - men titeln har en långt mycket hemskare innebörd också, som vi inte får veta förrän i slutet.
Det är en otroligt bra roman; jag sträckläste den och levde mig in i den totalt. En grym berättelse om tonårskärlek som är förödande och om både sprakande livslust och livslång sorg.
Allt utspelar sig i Uppsala i mitten av 1960-talet och det är fascinerande med de många tidsmarkörerna. Jag blir väldigt nyfiken på lillasyster Ulrikas research inför skrivandet och alla känslor och tankar hon måste haft under arbetets gång. För det som Monica och Magnus gör, det påverkar deras familjer i decennier framöver...
Mitt omdöme: Lättläst, varm och innerlig - och otroligt sorglig. Mycket läsvärd!
En av årets bästa böcker för mig!
SvaraRaderaJa, den var mycket bra! Och jag är som sagt väldigt nyfiken på hur Ulrika upplevde SIN barndom - utan Monica men med den bittra och ledsna mamman. Tyckte mycket om denna skildring av tonårstidens starka känslor!
RaderaHar hört att många gillar denna bok jättemycket.
SvaraRadera