Främlingen

Bokens titel: Främlingen

Författare: Elly Griffiths
Originalets titel: The Stranger Diaries
Översättare: Carla Wiberg
Förlag: Modernista, 2020
Antal sidor: 381 (jag läste den som e-bok)

Jag har läst en enda bok av denna författare tidigare, men det innebär inte att jag missat att hon är en av deckargiganterna. Jag vet att många älskar hennes böcker om Ruth Galloway. Om man spanar på författarens hemsida så verkar det finnas tretton böcker i den serien (grymt snyggt formgivna och enhetliga, jag gillar sånt). 

Men nu handlar det om kriminalaren Harbinder Kaur, den smarta men dryga polis som löser märkliga mord tillsammans med kollegan Neill (han är varm, vänlig, lätt korkad och mycket laglydig). Ett underhållande par att följa!

I denna bok blandas en gammal spökhistoria med Shakespeare och nutida mord - allting på en skola där lärarna blir mystiskt mördade på löpande band. Huvudpersonen Clare är en av lärarna och det som är speciellt med henne i denna bok, är att vi får se så totalt olika sidor av henne beroende på om det är hennes tonårsdotter som berättar eller om det är kommissarie Kaur, andra poliser, Clares vänner, kollegorna på skolan eller hon själv. Någon ser henne som en ovanligt snygg lärarinna, någon som en ordinär mamma, någon (Harbinder såklart!) som en stroppig diva.

Detta är den första boken i serien, men jag läste den efter att ha plöjt "Mordkonsulten" och det spelade ingen som helst roll. Handlingen utspelar sig alltså på en gymnasieskola, men även denna gång är det med ideliga referenser till skrivande, läsning, författare samt både verkliga och fiktiva romaner.

Ingen tiopoängare i mitt tycke, men en mordgåta som man inte behöver bli det minsta äcklad eller rädd av. Extra bonus för den där gotiska skräckgenre-blinkningen, som löper som en röd tråd genom hela boken!

Och kul att läsa om detta med hundskade-index som Sanna anger i sina recensioner: i "Främlingen" berättar litteraturläraren Clare för sina vuxna skrivkursstudenter om varför man låter djur - i synnerhet hundar - råka illa ut i skräckhistorier och deckare...