Bokens titel: Pestens år - Döden i Stockholm 1710
Författare: Magnus Västerbro
Förlag: Historiska Media, 2017
Antal sidor: 225 + källförteckning mm
Så fort jag får en ledig stund över, måste jag sätta mig och rota i mina släktforskarpapper! Någonstans där finns anteckningar om ett gäng släktingar som bodde i Stockholm i början av sjuttonhundratalet - och jag är så nyfiken på vad det står om dem. Den här boken berättar ju om hur 35-40% av stadens befolkning dog inom loppet av åtta månader (om jag minns rätt). Det är fullständigt ofattbara siffror!
Det här är en fantastiskt komponerad bok där vi får följa pestens framfart som om den rapporterades i realtid; nu kommer skeppen in med smittade, nu borde de sättas i karantän men det sker inte, nu kliver sjömännen iland i stan och raglar omkring i feberyrsel och faller döda ner... Om hur myndigheterna är lamslagna eller rent häpnadsväckande ignoranta, hur de rika flyr staden och alla övriga får stanna helt utan chanser till botemedel eller hjälp.
I boken skildras skeendet så tydligt och ingående att det inte alls känns som att trehundra år förflutit. Folkets hunger och elände, orsakat av konungens maktfullkomlighet och förtjusning i krig som varade i decennier - hade redan slagit hårt mot befolkningen. De var trötta på kriget, hade förlorat mängder av arbetsdugliga unga män på slagfälten, de var trötta på hungersnöd och armod - och nu kom pesten för att skövla det lilla som fanns kvar.
Hur var det att leva i en litet hus i huvudstaden, slita hårt för sitt uppehälle, ha förlorat maken och sonen i kriget - och sedan drabbas av en sjukdom som besinningslöst dödade alla i sin väg hur mycket de än försökte koka brygder eller röka ut det onda?
Hjälpte man varann eller såg man bara till sig själv? Sörjde man sina döda eller tänkte man att det bara var Guds vilja? Här kommer vi riktigt nära stockholmarna.
Magnus Västerbro är dessutom rätt skön i sin stil: en av huvudpersonerna är en lärd man som "hänger" med biskopen (det uttrycket!), folket "envisas" med att tro på religionens makt - och gliringarna mot hjältekonungen Karl är så många att man omöjligt kan beundra honom för något alls efter att ha läst den här boken. Lärt och underhållande på samma gång.
Länk till boken på Adlibris: POCKET
Blir väldigt sugen på att läsa den här nu :)
SvaraRaderaVad roligt! Gillade VERKLIGEN den här!
RaderaJag också! Läste Harrissons bok på samma (?) ämne för en tid sedan. Västerbro låter ju på din beskrivning också som en författare som inte är rädd för att ha en åsikt.
SvaraRaderaPrecis, det skiner igenom rätt tydligt men gör mest att berättelsen känns personlig och det är inte något som stör mig. Läste om Dick Harrisons bok att stora delar sägs vara plagiat och att han kanske tagit lite väl lätt på detta med att ange källor (https://www.aftonbladet.se/kultur/article10375358.ab). Tycker det var intressant. Ska kolla på hans bok!
RaderaHej! vad glad jag blev av att läsa din recension av min bok! Vore spännande att höra vad du hittar om du undersöker vad dina förfäder hade för sig i början av 1700-talet... Allt gott! Magnus
SvaraRaderahttps://www.facebook.com/vasterbro/
Tack för din hälsning, Magnus! De senaste veckorna har jag pratat varmt om din bok för varenda bokälskande kompis jag har :-) Jag gillar särskilt att du lyckades få människorna att kännas så levande, flera hundra år senare, men också att DIN röst hörs även då du presenterar fakta.
RaderaJag hör av mig när jag hittat något i alla släktforskningspappren - nu vet jag hur jag ska hitta dig genom FB (och vi har tydligen gemensamma bekanta, såg jag).
Tack själv! Blir verkligen glad av att du läst boken så - det var ju precis vad jag ville göra! Just ja, du känner Joakim Scherp ser jag - han har ju faktagranskat Pestens år! Hör gärna av dig som sagt!
Radera