Den som lever stilla

Bokens titel: Den som lever stilla
Författare: Leonora Christina Skov
Originalets titel: Den, der lever stille
Översättare: Peter Stenson
Förlag: Bokförlaget Polaris, 2019
Antal sidor: 402

Istället för att trassla in mig i begrepp om autofiktion, självbiografi och romaner med verklighetsanknytning, konstaterar jag att det här är en sann berättelse där författaren till och med redogör för hur hon arbetar med texten under flera år och hur hon väljer vad som får vara med och inte.

Att det här har hänt ger helt klart en extra dimension till berättelsen. Hade det varit en renodlad roman hade man säkert kunnat "bre på" ännu värre, men nu är det illa nog.

Den danska flickan Christina lever i en kvävande familj; hon är enda barnet och det är hennes fel att mamman gråter, är ledsen och upprörd mest hela tiden. Hennes pappa försvarar sin hustru hela tiden och håller dottern ansvarig för allt jobbigt ända från hon är ett litet barn. Hela Christinas tillvaro handlar om att tassa på tå för föräldrarna, prestera sitt yttersta i skolan och i övrigt göra så lite väsen av sig som möjligt.

Hon är totalt kontrollerad och tillåts inte ha någon enda liten del av livet som är bara hennes. Saker ställs på sin spets då hon som tonåring begriper att hon är mer intresserad av tjejer än killar, och när hon sedan kommer ut som homosexuell visar föräldrarna öppet sin avsky och besvikelse.

Christina flyttar till Köpenhamn, bort från småstaden och barndomshemmet. Hon pluggar, möter många nya vänner och ser att livet går bra att leva även utan familjen. Hon byter namn till Leonora, gifter sig med en kvinna och har nästan ingen kontakt med sina föräldrar.

Men så blir mamman obotligt sjuk i cancer och Christina/Leonora närmar sig föräldrarna igen, för att få någon slags klarhet - innan det är försent - i varför hennes uppväxt blev som den blev. Då får hon höra att det är hon själv som orsakat mammans dödliga sjukdom...

Det här är en fantastiskt välskriven bok som sprudlar av hopp och visar på möjligheten att förändra sitt liv i den riktning man själv önskar. Hela texten är närmast ett stridsrop "Du duger som du är! Du kommer att klara dig bra!", alldeles enormt upplyftande med tanke på allt det tunga som författaren själv genomlevt. Att det här är i nutid och handlar om en människa född 1976 är svårt att ta in.

Mitt omdöme: En bok att sätta i händerna på vem som helst som behöver få känna att det är fullt möjligt att leva sitt liv så som man själv väljer, inte som andra förväntar sig av en.

Länk till boken på Adlibris: INBUNDEN
Länk till boken på Bokus: INBUNDEN

Tack för recensions-exet, uppskattar det mycket!