lördag 29 mars 2014

Vit oleander


Bokens titel: Vit oleander
Författare: Janet Fitch
Originalets titel: White Oleander
Översättare: Gun Zetterström
Förlag: Månpocket, efter en överenskommelse med Bokförlaget Forum, 2001
Antal sidor: 377

Jag minns att jag såg på Oprah Winfreys dagteve - satt hemma och ammade mitt barn och på dagtid var Oprah det enda intressanta att se på den tiden - och hon pratade om sin bokklubb. Jag tyckte om rätt många av böckerna som Oprahs bokklubb föreslog, så jag lyssnade alltid extra mycket när det var boktema. En dag nämnde hon "White Oleander" och hur fantastisk den boken är. Jag hade aldrig hört talas om den, men lade titeln på minnet.

Ramverket är något i stil med att Astrid växer upp med en egocentrisk mamma som dödar sin älskare och hamnar i fängelse - och därmed börjar 12-åriga Astrids resa som fadderbarn i en mängd märkliga familjer. Som jag minns det, så handlar boken om det soliga, varma, västra USA. Mitt bestående minne är: elände, hemskheter, övergrepp, elakheter, utsatthet - och torr ökenvärme!

Det här är ingen trevlig bok. Astrid råkar ut för alldeles på tok för många hemskheter för att det ska kännas vettigt. Fosterfamiljer kan väl inte alltid vara dysfunktionella? Frågan är om jag ens tycker om huvudpersonen själv... Hon är nog inte alldeles lätt att älska.

Jag slår på måfå upp boken för att påminnas om hur den var. Minns att språket var poetiskt och vackert, att historien kändes angelägen men att Astrid alltför ofta blir sviken, utnyttjad, kvarglömd och lämnad ensam. Just den sidan jag får upp, står det följande på:
"Jag kände Olivias arm om mig, näsan var full av parfym och doften av hennes hud, det gick runt i huvudet av det jag hade sett och hört i det hus som var så likt vårt och ändå inte alls. Och medan jag gick där på gatan insåg jag att vartenda hus kunde innehålla en helt ny verklighet. I ett enda område kunde det finnas femtio olika världar. Ingen visste egentligen någonsin vad som pågick ens hos närmsta grannen."

Boken finns tyvärr inte att köpa längre. Tio år gamla böcker tycks hamna på bokbål eller tuggas sönder till pappersmassa. Se om du kan hitta den på biblioteket!

Betyg: Poetiskt vackert om ett inte alldeles älskansvärt barn i en skrämmande utsatthet.

Rekommenderas till: dem som känner sig starka nog att läsa om barn som ingen riktigt orkar bry sig om.

Snackis: Gott om samtalsämnen i denna roman.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar