Ljudet av fötter

Bokens titel: Ljudet av fötter

Författare: Sara Lövestam
Förlag: Piratförlaget, 2021
Antal sidor: 308 (jag läste e-boken)

Som (kanske) bekant, är ett av mina mål med denna bloggen att läsa samtliga Augustpristagare. Jag har inte hunnit med alla än, men just i höst lär jag inte behöva stressa: det skulle inte förvåna mig om "Ljudet av fötter" utses till vinnare av årets Augustpris.

Sara Lövestam har skrivit en fantastiskt fin och varm roman, som är märkligt spännande. I en scen öppnas exempelvis en ask med några udda föremål i. När jag "ser" vad som är i den, studsar jag nästan i läsefåtöljen. Jag visste det, jag visste väl det! Som om jag listat ut ledtrådar i en kriminalroman.

Huvudpersonen Monika är 42 år och bor ensam med sin katt i en lägenhet i Stockholm. Hon har i 67 förlorade menscykler väntat på ett litet barn att bli till - men inget händer, inte ens med läkarvetenskapens hjälp. 

Hur kan det ha blivit så här, varför är det så omöjligt för just henne att bli gravid? Hon som äter nyttigt, tränar på Friskis & Svettis, inte röker. Hon som har en fin utbildning, ett bra jobb och skulle älska sitt barn. Medan andra minsann blir gravida hur lätt som helst. Även när de inte vill det!

Monikas mamma, till exempel, och farmor och farmors mor. Alla dessa kvinnor som blivit med barn med fel man eller vid fel tidpunkt. 

För Monika har det varit självklart att det är miljön som gör familjen, inte arvet. Hon har en mamma och en pappa och en bror - fosterfamiljen - som hon räknar som sina. De genetiska trådarna bakåt är mindre intressanta. Den biologiska mamman är en självupptagen alkoholist, och pappan är död sedan länge. 

Men vad hette egentligen hennes farmor? Och mormor? Och alla släktingarna bakom dem? Hurdana var de och varför blev deras liv och öden så som de blev? I väntan på ett befruktat ägg som fäster i livmodern, börjar Monika rota i sin egen släkts historia och upptäcker saker hon inte haft en aning om. 

I Bibelns gamla testamente rabblas släktled efter släktled upp. Långt innan man hade datorer som kunde katalogisera var människorna tvungna att memorera alla dessa namn och relationer. Och de ville det också, för släktskapet var viktigt! Hur är det då att vara Monika - och hänga fritt i världshistorien utan vare sig en mamma att luta sig mot eller en dotter att själv ta hand om? 

Det är klurigt och finurligt uttryckt, och händelser i Monicas liv vävs snyggt ihop med tillbakablickarna i hennes anmödrars liv. Vi är alla en bit av den där kedjan och det är svårt att bortse från det. Omslagsbilden av babushka-dockorna är så oerhört talande!

Särskilt mycket tyckte jag om det otvungna kamratskapet mellan grannens tonårige pojke Texas och vår fina Monika. Hon lyckas verkligen vara en omhändertagande, inkännande och vettig vuxen utan att tränga sig på den känslige 14-åringen. Mycket fint skildrat!

Jag sträckläste romanen, slukade den på ett dygn, och ser verkligen fram emot den utlovade fortsättningen.