Bokens titel: Gränslös
Författare: Jörn Lier Horst
Originalets titel: Grenselös
Originalets titel: Grenselös
Översättare: Marianne Mattsson
Förlag: Wahlström & Widstrand, 2022
Antal sidor: 350 enligt Bokus
Förlag: Wahlström & Widstrand, 2022
Antal sidor: 350 enligt Bokus
När man följt en hel, lång deckarserie är det så trevligt och välbekant att läsa ännu en bok i serien. Nästan så det inte spelar någon roll vad som händer - det är bara så roligt att få återse favoritpolisen och hans eller hennes arbetskompisar och familjemedlemmar.
jag har köpt och läst varenda bok om William Wisting, skriven av Jörn Lier Horst, och gillar verkligen att det inte "bara" handlar om mord, utan en hel del om droger, trafficking, ensamhet, utsatthet, övergrepp, grooming, pengatvätt, mental ohälsa, mobbing, utanförskap, stress (dock inte allt på en gång, tack och lov!).
Men i somras bjöd Dagens Nyheter oss på den senaste boken, "Gränslös", i form av femtio upphackade delar i en sommarföljetong. Och det här är tyvärr inte en bra bok. Platt och ointressant story, inte ens spännande. Värst av allt är nog att vi knappt får träffa den där favoritpolisen, han är en skuggfigur denna gång, och mordoffren engagerar mig ingenting. Det enda bra jag kan komma på, är själva titeln: tvetydig och fyndig.
Den trista berättelsen kretsar kring en digital nätverksgrupp som gillar att lösa verkliga mordgåtor, bara genom att de är så duktiga hackers, nördiga på kriminologi, kan spåra folk eller dechiffrera meddelanden eller glo på övervakningskamerors videofilmer. Gänget är en mördare på spåren när en av amatördetektiverna själv försvinner och förmodas vara dödad.
Allt utspelar sig dessutom i Spanien (eller är det Portugal, jag minns inte?) vilket är urtrist, tycker jag. Också trist att mordoffren är kvinnor som skändats - känns inte hela den grejen uttjatad? Måste påhittade mord så ofta kretsa kring vackra unga kvinnor som en monstruös mördare stoppar in fjärilar, stenar eller USB-stickor eller annat konstigt i - inuti svalget eller slidan?
Jörn Lier Horst är vanligen en bra deckarförfattare men det här var segt, oinspirerat och helt olikt honom. Ni kan lugnt hoppa över att läsa den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar