Kanske är det allt du behöver veta

Bokens titel: Kanske är det allt du behöver veta
Författare: E. Lockhart (pseudonym för Emily Jenkins)
Originalets titel: We Were Liars
Översättare: Carina Jonsson
Förlag: Lavender Lit, 2015
Antal sidor: 259 + extramaterial

Nu känns det som att precis hela bloggosfären redan har läst denna bok och jag är allra sist - men ändå. Min läsupplevelse är ju min egen och jag skulle inte velat avstå från att läsa den här underbara romanen bara för att "alla andra" redan har läst, kommenterat och recenserat för länge sedan.

Boken kom ut på svenska som inbunden i oktober 2014, då med stämpeln "Unga vuxna". Redan då tänkte jag att det här var något för mig, men det blev inte av. Nu har förlaget satsat på att trycka upp en pocketupplaga och det tror jag både de och boken tjänar på.

På ett sätt passar etiketten "Unga vuxna" (eller Y.A. som jag nyss fått lära mig att man tydligen ska kalla denna genre...) då boken handlar om tonåringar och har ett språk som jag tror skulle tilltala unga läsare. Men vad vet jag om det, egentligen? Unga människor är inte mer lika varann än vad äldre är. Själv har jag passerat ung vuxen med marginal och får nog till min fasa räknas som tant eftersom jag är närmare 50 än 40. Mig passar boken alldeles utmärkt!

Bokens handling i korthet, helt utan spoilers:
Amerikansk överklassfamilj - alla är vita, ljushåriga, blåögda, långa och mycket vackra förutom äckligt rika - bor på sin egen lyxiga privatägda ö nära Martha´s Vineyard. Morfar och mormor i det stora gamla huset fyllt av konst och souvenirer, deras tre vuxna döttrar med respektive familjer i varsitt tjusigt hus intill.

De tre systrarna är konstant i luven på varann om arvet, om vem som är de åldrande föräldrarnas gunstling, om vem som fått mest eller borde få mest. De bråkar om äkta pärlor, värdefulla lägenheter och kontanta pengar. Deras äkta män lyser med sin frånvaro, alla tre. Äktenskapen såg så lyckade ut, men det var bara en fasad.

Barnen - alla kusinerna - sträcker sig från småbarn till tonåringar och det är kring dem historien kretsar. De lever i en idyll, där allt synes vara perfekt. Men de äldre barnen vet mycket väl hur verkligheten egentligen ser ut.

Författaren har gjort ett enormt arbete med att låta bokens huvudperson, Cady, långsamt berätta vad som hände under en dramatisk sommar. Bit för bit får läsaren en inblick i familjens liv och gradvis förstår vi vad som hänt. Innan Cady ens själv har begripit det, har vi sett vad som gick fel och hur tragedin nalkas. Mycket skickligt!

Jag förstår mycket väl att den här romanen har vunnit mängder av priser överallt där den getts ut. Själv sträckläste jag den!

Omdöme: Det här måste vara i det närmaste en perfekt bok att sätta i händerna på en ungdom som är lite lästrött. Eller på vem som helst som gillar ett långsamt stegrande drama som är svårt att slita sig ifrån. Spänningen byggs upp redan från första kapitlet och gör att man bara måste läsa lite till.

Länk till boken på Adlibris: INBUNDEN och POCKET