söndag 2 maj 2021

Den trogne läsaren


Bokens titel: Den trogne läsaren
Författare: Max Seeck
Uppläsare: Katarina Ewerlöf
Originalets titel: Uskollinen lukija
Översättare: Bo Samuelsson
Förlag: Albert Bonniers förlag, 2021
Antal minuter: 12 tim 32 min

Riktigt roligt att läsa en finsk bok, för en gångs skull! Jag kan verkligen förstå att denna thriller har blivit en bestseller.

Kriminalaren Jessica Niemi får i uppdrag att finna den person som mördat hustrun till Finlands mest lästa deckarförfattare. Kvinnan hittas död, sittandes vid sitt matbord, i en extravagant aftonklänning. Och hon är inte den enda - fler människor dör och de tycks ha något samband.

På många vis är det lite Kepler-stuk över den här berättelsen; rappt tempo, korta kapitel, cliffhangers, smarta stickspår som lurar läsaren, löjligt våld (som vi tack och lov inte behöver ta del av särskilt mycket, till skillnad från Keplers utstuderade frossande) och jättekonstiga människor som gör jättekonstiga saker av jättekonstiga anledningar (men grymt underhållande, hur overkligt det än är). Där finns också en parallellt berättad historia om Jessica Niemis bakgrund, som är rätt spännande och skrämmande.

Jag gillade verkligen den här. Visst, i efterhand kan man säga att den inte hade något djup men däremot en omåttligt löjlig intrig. Underhållningen fram till det stora avslöjandet i slutet av boken var dock nog för mig. Ibland räcker det långt med bara en skickligt upplagd actionthriller, faktiskt.

lördag 1 maj 2021

Det vi glömde säga


Bokens titel: Det vi glömde säga
Författare: Klara Grede
Uppläsare: Frida Hallgren
Förlag: Albert Bonniers förlag, 2019
Antal minuter: 10 tim 27 min

Jag är ingen feelgoodfantast, men lärde mig av bokklubbsväninnan hur skönt det kan vara med varma, okomplicerade romaner när mycket annat går en emot. Det här är nog första gången i världshistorien som jag riktigt njuter av en feelgood - och det är till stor del uppläsarens förtjänst. Frida Hallgren är helt briljant, hon läser så himla bra och låter så naturlig.

"Det vi glömde säga" handlar om Ella som trånar efter sin exman Johan, trots att han i åratal har behandlat henne som luft. Hon uppfinner en ny, sval, perfekt version av sig själv för att vinna tillbaka honom - och övar sig på nätdejten Niklas och blir samtidigt kär i grannen Martin. Lika dumt som det låter, såklart! Hon trasslar till det både för sig själv och för andra.

Med i berättelsen är också hennes gamla kompis (som hon vägrat prata med sedan en incident för många år sedan), hennes pestiga storasyrra, hennes kära gamla farmor som inte har lång tid kvar, hennes tvillingdöttrar samt hennes elever och lärarkollegor i skolan där hon jobbar. 

Ella är lätt att tycka om och berättelsen flyter på bra, som skön förströelse utan att vara flamsigt lättviktig. 

-

Kuriosa: Lite intressant att de senaste böckerna jag har läst, har åtskilliga utspelat sig i min hemkommun - utan att jag vetat om det i förväg. Ella bor i ett radhus i Sollentuna, precis som Diana i Sara Molins "En oönskad julklapp" (faktiskt ännu en feelgood som jag gillat!). Handlingen i Camilla Grebes "Skuggjägaren" är också förlagd till ett nästan-Sollentuna som det är lätt att känna igen sig i även om författaren ändrat namn och en del geografi. I Keplers deckare har de nästan alltid tagit en sväng till mina krokar, här på gränsen mellan Upplands Väsby och Sollentuna: alltid är det någon mördare som vuxit upp i ett grustag här eller poliser som färdas på vägarna just här.

fredag 30 april 2021

Arvtagaren


Bokens titel: Arvtagaren
Författare: Camilla Sten
Uppläsare: Callin Öhrvall Delmar
Förlag: Norstedts, 2020
Antal minuter: 9 tim

Jag tyckte verkligen jättemycket om Camilla Stens ungdomsbok "Bergtagen", som jag skrivit om här tidigare. Men när jag lyssnade på ljudboken "Arvtagaren" fick jag dubbelkolla att det verkligen inte var en ungdomsbok - kanske något hon gett ut väldigt tidigt i karriären? - för den kändes så omoget skriven och även barnslig i intrigen. 

Handlingen har ett klassiskt upplägg à la gotisk roman. En ung, nervig kvinna åker tillsammans med sin mesige, oföretagsamme pojkvän till sin döda mormors landställe. Huset ligger givetvis så långt ut på vischan att det varken finns grannar, stora vägar eller internet- och telefonuppkoppling. 

Den unga kvinnan har inte tidigare känt till stället, trots att hon vuxit upp med sin mormor. Nu har hon alltså ärvt en okänd herrgård ute i ingenstans. (Ni fattar själva att det antagligen står något i stil med "huset ruvar på hemligheter" på romanens baksida - jag vet inte, för jag har inte sett den tryckta boken - för så brukar det vara med såna här historier.)

Kvinnan, hon heter kanske Victoria eller så heter hon Ellinor eller kanske något helt annat. Ni kommer att fatta varför jag raljerar, om ni läser boken: alla - exakt alla, etthundra procent, rubbet, tutti! - kvinnor i boken har nämligen två namn. Jättebra om man vill röra till det för läsarna. Namnen är dessutom så snarlika så jag undrar om inte uppläsaren blandade ihop dem på ett ställe: Victoria, Veronica, Viveca och Vivianne eller något sånt. 

Okej, tillbaka till handlingen. Stor, öde herrgård. Ung kvinna som kanske heter Victoria är där med sin sambo men även sin moster och en mäklare. Nu ska arvet fördelas, nämligen. Mosterns syrra har (såklart) dött ung, så Victoria ärver sin mammas andel. Mäklaren är det ingen som riktigt vet varför han är där. Vem har ringt in honom? Är han ens en mäklare? Rytande snöstorm inträffar. Godsets vaktmästare är spårlöst borta. Någon "spökar" i herrgården. Nu är de inlåsta, snön yr utanför, folk dör och blir misshandlade och beter sig galet irrationellt. Vad har hänt här, för länge sedan? Vad har mormorn tigit om hela sitt vuxna liv?

Ingen är den man tror. Alla har dubbla identiteter och minst två förnamn.

Jahaja. Jag är inte imponerad.


torsdag 29 april 2021

Första hjälpen för din hund


Bokens titel: Första hjälpen för din hund
Författare: Jennifer Parker
Originalets titel: First Aid for Dogs
Översättare: Monika Andersson
Förlag: Lind & co, 2020
Antal sidor: 187

Det här är inte en av alla de vanliga böckerna om hur du uppfostrar, aktiverar, tränar eller hanterar din hund. Det är en praktisk, illustrerad bok som visar hur du tar hand om din hund om den blir sjuk eller skadad. 

Boken är indelad i tre delar där den första handlar om den friska hunden: hur man borstar tänder, klipper klor, tar bort fästingar, håller hunden i god form.



Den andra delen handlar om att ta pulsen, ta tempen, vad som ingår i ett husapotek, hur man rengör sår, hur man transporterar en skadad hund, hur man behandlar ögon- och öronproblem, knepen för att kunna ge hunden medicin och mycket annat. Det finns till och med ett kapitel om "hundens säkerhet vid en katastrof" där man får tips på hur man kan agera vid brand, orkan, jordskalv, översvämning...

Den tredje delen heter "Nödsituationer" och handlar uteslutande om hur du hjälper en hund som hamnat i chock, blöder, har satt något i halsen, håller på att kvävas, har bränt sig eller brutit ett ben, nästan har drunknat - eller varit i våldsamt slagsmål med andra hundar. 


En bok proppfull av foton, illustrationer och tydliga texter med faktarutor. En bok som varje nybliven valpköpare borde klicka hem - och många av oss andra hundägare borde definitivt ha den hemma för konsultation. 

Tack för recensions-exet, Lind & co, en mycket användbar och vettig bok!

lördag 10 april 2021

Ålevangeliet


AUGUSTPRISET 2019


Ålevangeliet
PatrikSvensson
Albert Bonniers förlag, 2019
280 sidor

Måste man vara fältbiologsnördig för att uppskatta en hel bok om ålar? Jag menar, kan det på riktigt vara intressant att läsa om en sorts vattenorm som ingen sett utom i delikatessdisken?!

Nej, man måste inte vara extremt kunnig på natur och miljö, fascinerad av fiskar, gilla biologi, ha ett akvarium eller något sånt. Jag är ingendera av ovanstående och jag tyckte det här var en helt otroligt bra bok! 

Ålar är som magiska urtidsdjur, som gäckar vetenskapsmän. Vilka fantastiska djur ålarna verkar vara - inte bara att de förflyttar sig tvärs över jordklotet och genomgår flera metamorfoser, de lever också väldigt länge och tycks klara sig på ett minimum av näring. Deras fortplantning är ett mysterium och deras kroppar liknar inga andras. Än idag är de inte helt kartlagda.

"Ålevangeliet" handlar till stor del om de dedicerade vetenskapsmän (och -kvinnor) som har vigt sina liv åt att undersöka de märkliga fiskarna, som har förbryllat människan sedan antikens dagar. Faktatexterna varvas med små berättelser om författaren och hans far, som ger sig ut för att fånga ål under sena sommarnätter. Läs!


fredag 9 april 2021

Liv till varje pris


AUGUSTPRISET 2014


Liv till varje pris
Kristina Sandberg

Norstedts, 2014
554 sidor

Böckerna om Maj har berört mig som få andra. De hör till mina absoluta favoriter bland svensk skönlitteratur. 

Jag känner igen så oerhört mycket av min farmor i Maj, ner i minsta detalj. Även några riktigt kusliga likheter där igenkänningen var så stor att jag var tvungen att skriva till författaren för att påtala det. Jag har förstått att många "ser" någon äldre, kvinnlig släkting i beskrivningen av Maj. 

Det är en helt fantastisk trilogi om dessa kvinnor födda i början av förra seklet, de som gick några år i folkskola och alltid hade mindervärdeskomplex för sin låga bildning. De som gifte sig och fick barn kring tiden för andra världskriget, inte alltid av kärlek utan ibland av taktik. De som slet som hemmafruar i moderna 50-talslägenheter eller egnahemsbostäder, där de servade familjen och aldrig hade en minut över till sig själva. De som sedan blev farmor och mormor då 70-talets velourpappor och yrkesarbetande mammor fick barn. 

De som ofta förminskades och sällan räknades.

Läs "Att föda ett barn" och "Sörja för de sina" och avsluta sedan med "Liv till varje pris". En otrolig läsupplevelse väntar om du inte redan har läst dessa.


torsdag 8 april 2021

I taket lyser stjärnorna


AUGUSTPRISET 2003


I taket lyser stjärnorna
Johanna Thydell

Månpocket, 2004
223 sidor

Trettonåriga Jenna har en cancersjuk mamma och ska försöka vara just tonåring samtidigt som hon måste hantera skräcken över att förlora sin förälder. En sorglig men mycket varm bok som gjorde stort intryck på mig - kanske extra mycket för att ungdomsböcker ofta är så deprimerande, men denna snarare lyfter fram livsglädjen och överlevnadsinstinkterna. 

Jenna tänker att hon aldrig kommer att kunna leva utan sin mamma, men på något vis lyckas hon ändå hitta en väg framåt. Mellan beskrivningarna av hur det är att hantera livet med en dödssjuk mor, finns allt det vardagliga med kärlek, killar, kompisar, kroppar som förändras. 

En mycket fin roman som ingjuter hopp!




måndag 5 april 2021

Spegelmannen


Bokens titel: Spegelmannen
Författare: Lars Kepler (pseudonym)
Förlag: Albert Bonniers förlag, 2020
Antal sidor: 523

Det här är en meningslös bok att recensera. Antingen har man läst de tidigare Kepler-böckerna och då lär man fortsätta med denna alldeles oavsett vad jag skriver. Eller så har man inte läst någon av dem och då blir boken rätt svår att ta till sig (hur fristående den än påstås vara). 

Men om man hör till kategorin jag-har-läst-någon-bok-av-Kepler-tidigare-men-inte-riktigt-fastnat så skulle jag säga att man ska ge denna en chans. 

Den är precis lika löjligt våldsam, äcklig, grov, hemsk och überbrutal som alla de andra - men denna gång håller de sig åtminstone i Sverige och på vanliga platser. Såklart är allting osannolikt på gränsen till att man orkar smälta det, men denna gång har författarna inte överdrivit fullt så mycket som i en del andra böcker. Såklart har alla människor konstiga namn, men det hör ju till seriens signum.

Här handlar det om ett gäng flickor som försvinner. Är de döda? Har de förts bort med tvång eller försvunnit frivilligt? Vem har gjort detta mot dem? Grundtemat är det moderna slaveriet, där prostituerade kvinnor inte tillåts ta sig ur sin omänskliga situation. 

På vägen till svaret på frågan, kommer såklart Joona Linna (tyst, eftertänksam, smart, snygg, vältränad!) att återigen närapå dö ett antal gånger. Men bara nästan. Det är mer än vad man kan säga om de stora mängder andra människor som hängs, halshuggs, gasas ihjäl, knivhuggs i denna roman.

I ett industriområde i Södertälje har man fajter av olika slag: hundar som dödar varann, kvinnor som sliter varann i stycken, män som bankar ihjäl varann, kriminella som avrättar varann. Det är ett inferno. Jag mår fysiskt illa. Snabbläser och hoppas att jag inte missar några väsentliga detaljer - det finns gränser för hur mycket våld jag kan tugga i mig. 

Tar mig igenom de drygt femhundra sidorna, och hoppas att Joona Linna kan få ägna sig åt skrivbordsarbete i nästa bok. 

Varför läser jag de här böckerna? Vad är det som driver mig, egentligen? Är det inte rent av lite fel i huvudet på en, om man läser en hel serie tjocka actionkriminalromaner med exceptionellt mycket slaskigt dödande?! Jag fattar det inte. 

Joona Linna har en märklig dragningskraft på mig, och ändå är författarduon sällsynt snåla - i varenda bok - med att låta oss lära känna honom på djupet. Är det DET som håller kvar mig i själva verket: önskan att begripa huvudpersonen?

Ursäkta en intetsägande recension. Detta är den sortens bok som man läser och hänger med i 200 km/h bara för att det är spännande - eller så låter man bli helt. Att fundera över varför folk beter sig som de gör tjänar inget till, för i Keplers böcker finns inte mycket som är realistiskt.

lördag 3 april 2021

Brinn mig en sol


Bokens titel: Brinn mig en sol
Författare: Christoffer Carlsson
Förlag: Albert Bonniers förlag, 2021
Antal sidor: 446 (jag läste dock e-boken)

Christoffer Carlsson tycks vara en produktiv författare, men jag har liksom glidit förbi honom hela tiden. Oklart varför. Att jag nu, ett decennium efter hans debut, kom att läsa en av hans böcker beror nog helt och hållet på att Storytel envisades med att på amazonskt vis säga "du skulle nog gilla den här, baserat på..."

Och gillade jag den då? Jo, det här är en kriminalroman med mycket filosoferande kring lojaliteter, skuldkänslor, etiska dilemman. Långsam och inte så spännande kanske, men den har ett djup jag uppskattar och personerna är komplexa med både goda och dåliga sidor. 

Här förflyttas vi till halländska landsbygden år 1986. Samma kväll som Olof Palme blir mördad på öppen gata i Stockholm ringer en gärningsman in till polisen och väser att han har tagit livet av en kvinna och kommer att göra samma sak igen. Den rutinerade polisen Sven Jörgensson åker ensam ut till platsen där en döende kvinna hittas i sin bil. Det han gör där och då - för att rädda kvinnan och för att begripa vem som gjorde henne detta - präglar resten av hans liv. Han är besatt av att lösa gåtan och hitta gärningsmannen.

Någon annan är också besatt: bokens berättare. Till varje pris vill han hitta sanningen. Men vems sanning? För den ser olika ut, beroende på vem som berättar. Kanske är det inte alltid så bra att gräva i gamla fall heller, för man kan få veta sånt som borde vara glömt för all framtid. 

Författaren var bara pojke då det första mordet inträffade och han vet inte hur livet var då Sverige ännu inte hade skakats om totalt av ett statsministermord. Man brukar ju säga att Sverige miste sin oskuld den natten, att saker aldrig blev som förut igen, att den öppenhet som fanns aldrig kom tillbaka. Författaren - bokens, alltså - gräver i mordgåtan men även i tidsandan: Tjernobylkatastrofen, de fasansfulla morden på kyrkogården i Åmsele, flykten från jordbrukssamhället och landsbygden till universiteten och arbetstillfällena i storstaden.

Bokens är lite sävlig, men jag uppskattar den mycket ändå. Inga snaskiga redovisningar av dödande, men nattsvart ångest och livslånga skuldkänslor. Jag är positivt överraskad!