måndag 18 juni 2018

Tematrio: Mums!

Grattis Lyran som fyller år just idag - och firar med en tematrio som ska handla om kakor, tårtor och andra godsaker.

Jag inleder med att fresta med kakbakarkvinnorna i Minnesota, som tävlar med prisbelönta bitar i kyrkans kaktävling:


"Mat och kärlek i Minnesota" - en trevlig bok, men inte mer än så. MEN! Ett stort men! Jag som bott i Minnesota kan intyga att recepten är autentiska och att man faktiskt bakar rutor och bitar som man tävlar med i särskilda tävlingar (ofta genom kyrkan eller på stora marknader).


Själv föredrar jag saltlakrits framför choklad, men visst är det gott även med smaskig choklad, det erkänner jag. "Choklad" av Joanne Harris är en perfekt bok för denna tematrio!

Önskar jag kunde dra till med någon sån här sötsliskig bok, men tyvärr har jag inte läst dem så det vore fusk...


Istället får min tematrio avslutas med en bok jag läst för mina barn hundrafyrtioelva gånger: Ilon Wiklands otroligt vackra skildring av sin egen barndom i Estland innan kriget. "Sammeli, Epp och jag" heter den. Där går de två små flickorna som är huvudpersoner på konditori efter skolan och hela bokuppslaget fullkomligt dignar av läckerheter.



--

P.S. Minnesota-kakboken läste jag på engelska och i original heter den "Kitchens of the Great Midwest".





torsdag 14 juni 2018

Vi mot er


Bokens titel: Vi mot er
Författare: Fredrik Backman
Förlag: Bokförlaget Forum, 2017
Antal sidor: 519

Fortsättningen på "Björnstad" är verkligen just en fortsättning: händelserna i den första boken får efterverkningar och konsekvenser som det berättas om i "Vi mot er". Personerna är i stort sett desamma, några nya tillkommer och fokuset har skiftat från några huvudpersoner till andra.

Jag ska försöka sammanfatta en tjock bok som jag tyckte var riktigt bra och underhållande när jag läste den, men det enda jag kan tänka nu efteråt är "Men egentligen, vad gav det här mig?!". Antagligen är det för att även stora händelser passerar tämligen snabbt och beskrivs flyktigt. Det biter sig inte riktigt fast.

Jag älskar ju hockey och är väl insatt i det mesta som Backman beskriver om hockeykulturen (noterar särskilt att han tackar vårt bibliotek och spelarna i Väsby hockey som hade bokcirkel med honom - det är ju vår gamla klubb så det gör det hela extra roligt). Den biten, med matcher, träningar och alla intriger tycker jag verkligen om. Likaså de krångliga kärlekshistorierna som tonåringarna har och äktenskapsproblemen några av huvudpersonerna råkar ut för.

Men en hel del bara svischar förbi också, som jag gärna hade sett mer av: hockeymamman som får cancer - hon reduceras till något ohyggligt snyftigt som skulle passa i en amerikansk långfilm. Vi får egentligen inte veta mycket om henne, utan hon fyller mest funktionen som tårdrypande sentimental biroll.

Grabben som visar sig vara homosexuell - han är så god, så fantastiskt förstående, så insiktsfull jämfört med alla andra. Herregud, han är ju bara en vanlig tonåring, inte Mahatma Gandhi!

Lillkillen som slutar leka med lego och istället blir gangster drivs av ett hämndbegär som jag kan tycka är obegripligt stort; det är trots allt inte han som är drabbad. Jag har svårt att se att den monumentala ilska han bär på skulle vara rimlig i förhållande till vad han blivit utsatt för. En vuxen kriminell kanske, men inte en hittills mesig 12-åring...

Jag är kluven. Gillar ju samhället Björnstad, gillar personerna som bor där och deras invecklade släkt- och vänskapsband, gillar Backmans historier och gillar hockeyn. Men ändå: slutresultatet blir ganska platt eftersom det är så många olika historier som förväntas engagera och ingen riktigt gör det.

Omdöme: Underhållande uppföljare i typisk Backman-stil, men inte riktigt med samma glöd som "Björnstad"-boken.

Länk till boken på Adlibris: INBUNDEN och STORPOCKET.

--

Och här kommer ett tillägg eftersom jag fått flera kommentarer om mitt Instagram-inlägg.

Fredrik Backman är fantastiskt duktig på personporträtt och att trolla fram känslor - men han är lite dramatisk på ett sätt som jag redan i förra boken tyckte kunde dämpats.



Jag har svårt för de korta meningarna som ska förmedla livsvisdom. "Han hade inget lag. Så de gav honom en armé." Gärna med rejäla radbrytningar runt, för att man riktigt ska stanna upp och ta in vad det står.

Kapitlen är skicklig uppbyggda genom att samma ordalydelse återkommer både i början, mitten och slutet. Det ger ett bra flyt och känns genomtänkt. Och lite utstuderat, snudd på tjatigt också: "Ett år? Ett år är en evighet." följt av "Vad hade han gett för ett enda år till? En enda match? En sista sekund...?" följt av "Ett år? Vad hade vi gett för ett enda till? Det är en evighet."

Det är svårt att plocka exempel, men jag vet att jag inte är ensam om att uppleva just den här känslan av att Backman övertydligt berättar för oss sånt som vi ser själva. Som han vill hamra in det i oss. Gärna så här. I korta meningar. Repetitivt.

Men strunt samma; jag gillar Björnstad och kommer att läsa den tredje delen i serien också!

onsdag 13 juni 2018

Forna tiders Pixi

Den här lilla samlingen finns i min mammas gömmor. Jag skulle tro att det är mormors och att hon har fått den av Auntie Florence som var en (engelsk) bekant till familjen. Den borde vara från 1920- eller 30-talet isåfall. Jag älskade att sitta och titta i den här när jag var liten trots att jag inte begrep vad det stod i den. Asken är så vacker på varenda sida, som en liten del av en stad och böckerna är så söta. De är kanske stora som ett cigarettpaket eller ett spelkort.





tisdag 12 juni 2018

Bingobricka nr 1

Fredrik Backmans "Vi mot er" beskriver åtskilliga konflikter - mellan vänner, mellan äkta par, mellan grupperingar i samhället och kanske allra mest mellan två hockeylags anhängare.


måndag 11 juni 2018

Tematrio: om trio

Tematrio idag? Jag tycker det känns som helg fortfarande, har hamnat i otakt på något vis. Denna måndag gäller det att klura ut tre trilogier.

Lyran själv plockar två av de tre jag gärna skulle valt själv, nämligen Kristina Sandbergs böcker om Maj samt Tolkiens böcker om ringen... Dessutom påpekar hon att hon skulle valt Wolf Hall-trilogin om bara Hilary Mantel kunde bli klar med den tredje någon gång - och det håller jag fullständigt med henne om.

-

Anne B. Ragde har skrivit en fin trilogi om en svinfarm i Norge och de vuxna bröders inbördes invecklade relationer - som blir ännu mer upp-och-nervända då den ene broderns dotter kommer på besök på gården.

Jättefin bokserie som Ragde effektivt förstörde genom att ge ut en fjärde bok i serien sisådär femton år försent...





Med risk för att vara tjatig nämner jag återigen Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens trilogi om unga kvinnliga häxor... Om det inte vore för att åskan är rakt över oss så skulle jag lägga lite mer tid på tematrion, men nu borde jag nog stänga av datorn.




Får vänta till lite senare - nu är åskan rakt över oss!

Sorry, kära bloggläsare! Det åskade till långt efter jag lagt mig, så tematrion blev aldrig klar.

lördag 9 juni 2018

Först sommar, sedan höstens läsning

Jag ser att flera andra tipsar om sensommarens och höstens böcker. Inte för att jag begriper hur de kan ha så bra koll - men jag misstänker att de får kataloger eller pressutskick för det är otroligt tidskrävande att sitta och leta på förlagens hemsidor (som jag får göra).

Vilka böcker vill jag läsa i höst? Å, alla tiotusen som jag inte hunnit denna stressiga vinter och vår! Men något jag särskilt ser fram emot är:


"Lugnet" av Tomas Bannerhed. Den måste jag läsa!

Såg också att en bok jag länge velat läsa äntligen kommer på storpocket:


"Sturarna" av Bo Eriksson.

Bokbloggsvänner


Ingen av oss är överlycklig över bilden men vi bjuder på det ändå.
Foto: Roger Knutsson.

Det är lite konstigt att träffa andra bokbloggare för man heter ju sällan sitt vanliga namn, utan något bokrelaterat och delvis påhittat. Mitt "Joelinda" är ju egentligen sammansatt av mina tre barns namn. Undrar just om bokbloggare som jag träffar tänker på mig som Joelinda och faktiskt måste korrigera sig själva när de minns att jag egentligen heter Mona?

Igår hade jag bokat in en långlunch med Annette som man vanligen hittar på "Just nu, just här". Vi har träffats en gång tidigare, i Sigtuna, och även mejlat litegrann.

Det är märkligt hur otroligt otvunget det känns att träffa någon mest är en främling. Från att vi sågs på parkeringen fortsatte bara konversationen där den slutat för några månader sedan, via vandringarna genom växthuset och fram till den vegetariska buffén inne på The Nut House - och vi hade inte en enda pinsam tystnad.




Växthuset och odlingarna på The Nut House i Torsåker i Upplands Väsby.

Jag tycker att jag upplevde samma sak när jag träffade Sanna ("Sannas bokhylla") och det lilla jag har hunnit träffa Johanna ("Sincerely Johanna"). Antagligen är det väl så att man dels hunnit spana in varann en del genom bloggarna och dels för att bokintresset som sådant förenar. Det blir aldrig svårt att hitta något att prata om!

Det lustiga är att man lätt hittar annat som förenar: beauceronhundar, tonårsbarn, miljö och natur, politik, pyssel och fotografering.


Lite knepigt att fotografera, plocka på sig mat, bära bricka, försöka vara social, ö
ppna stängda dörrar och manövrera allt: så det blev bara en enda bild på maten. 
Äppelsallad med mynta i vackra fat är allt jag hann föreviga.

Det var en mycket underhållande lunch med massor av prat om olika böcker och författare, vikten av att lägga ner tid på recensionerna och frågan "Vad VILL vi egentligen med det här?". Förutom allt bok-, trädgårds- och familjeprat hann vi spåna på idéer om nya träffar och lockande event. Får se om vi gör något mer av våra vilda planer! Hur som helst är det alltid roligt - och lite överraskande! - att i vuxen ålder få nya vänner.


Här satt vi och åt lunch. Vi var först bland matgästerna, men det fylldes snart på.





torsdag 7 juni 2018

Helgfrågan: Pappersböcker - eller?

Mia som håller i Helgfrågan har en väldigt kort fråga denna vecka: Vilken bokform gillar du bäst?

Tja, något av papper. Jag läser med ögonen. Tycker det är konstigt när folk säger "Jag har läst den boken, jättebra inläsning av XX" eller "Jag tyckte inte alls om boken, men det kanske beror på att jag inte gillar uppläsarens sätt att betona".

Jag gillar inte ljudböcker och CD-böcker och annat där man måste lyssna. Jag vill läsa i min egen takt och utan att bli påtvingad en röst.

Jag vill också ha bokstäverna på papper - inte en pdf på datorn eller hur man nu levererar e-böcker. Möjligen skulle jag kunna tänka mig att läsa på en sån där läsplatta, det är miljövänligt och verkar rätt okej.

Däremot bryr jag mig inte om ifall det är pocket eller en stor tung inbunden bok eller allt däremellan!


Mia undrar också vad vi ska läsa härnäst. Tja, jag har ju segat mig igenom samma två böcker i en månad nu (!) och de verkar aldrig ta slut: "Vi mot er" och "Ormen i Essex".

Tror jag blir klar med dem någon gång i slutet av sommaren om det ska fortsätta i den här takten... Och då väntar en stor hög med underbara böcker som jag helst skulle vilja börja på bums, men någon måtta får det vara.


måndag 4 juni 2018

Tematrio: Somriga böcker

Tematrio om somriga böcker, det kan väl inte vara så knepigt? I synnerhet inte om man alldeles nyss läst ut en bok som inte bara handlar om sommaren utan även heter så:


"Sommarboken" av Tove Jansson - fin liten bok som jag varmt rekommenderar er att läsa!


"Hemma hela sommaren" skrev jag också om alldeles nyligen och även den har ju sommar i sin titel. Elin Johansson och Ellen Ekman har skrivit och illustrerat en klurig barnbok om hur det är att inte ha råd att göra något märkvärdigt på sommarlovet. 


"Min bästa väns fru" av Peo Bengtsson är en kärleksberättelse - främst under några sommarveckor men även under somrar som utspelat sig tidigare i romanens historia - mellan en småbarnspappa och hans bästa väns fru.



Tänker också på Maria Langs deckare - nästan alla jag har läst har utspelat sig under sommaren - och på "Barnens ö" av Jersild som verkligen handlar om just ett sommarlov (som dock inte alls utspelar sig på kollot Barnens ö, utan i stan...) och på "Händelser vid vatten" av Ekman, en favoritroman som inleds med en ung mammas resa till norra Sverige på självaste midsommarafton...