söndag 24 oktober 2021

Den som inget känner mer



Bokens titel: Den som inget känner mer
Författare: Viktoria Höglund
Förlag: Southside Stories, 2021
Antal sidor: 398

Detta är den tredje boken som handlar om psykologen Malin, kriminalkommissarien Stefan och deras umgängeskretsar och arbetskamrater. Någon bloggare tipsade om den första boken, "Den som haver barnen kär" och jag lyssnade på den på Storytel. Sedan slukade jag novellen "Oduglingen" som kom strax därpå och därefter roman nummer två, "Den som lämnas ensam kvar". Nu har jag alltså läst "Den som inget känner mer" och vill gärna tipsa vidare, så att fler upptäcker dem.

Den stora styrkan här, är att Malin Dahl är så mänsklig. Vi får följa henne genom äktenskapsproblem, mammarollen, trassliga jobbsituationer och hur hon agerar bland grannar och vänner. Hon skulle kunna vara vem som helst som man möter på bussen eller pendeln, i vimlet inne i Stockholm eller i kassakön i mataffären. Malins liv tar stor plats i handlingen och det är bra, så slipper vi för mycket mördarjakter och annat overkligt. 

Att personerna utvecklas och förändras är också bra, för det gör ju människor i verkligheten. Tydligast är det hos polisen Stefan Lindgren, som måste ta itu med såren från sin barndom om han ska orka fortsätta...

En tonårsflicka råkar ut för en vattenskoterolycka och slås medvetslös. Kommer hon att överleva? Vem satt på skotern med henne - eller körde hon själv? Hennes föräldrar är förstås förtvivlade men de letar också efter någon skyldig. Någon ska de kunna anklaga för det som hänt! Flera av tonåringarna bär på starka skuld- och skamkänslor; de vet sånt som de håller tyst om, de önskar att de hade ingripit eller att de hade låtit bli. Alla runt den skadade Fanny har egen ånger att handskas med, samtidigt som de misstänker nära vänner och familjemedlemmar. 

"Den som inget känner mer" är inte lika nervpirrande och spännande som de andra - men den är på många vis den mest välskrivna, ja faktiskt den bästa av romanerna. Risken med att skriva en hel serie är ju att böckerna blir alltmer urvattnade, slentrianmässiga eller producerade efter samma recept. Den fällan faller inte Viktoria Höglund i, tvärtom: denna tredje bok har ett bra driv och en egen historia som inte liknar de andras. 

Mitt foto: Egentligen hade jag långt gångna planer på att köpa en scrunchie, en sån där hårsnodd som klätts in i fluffigt tyg, men jag hittade inget som jag rimligen skulle vilja använda själv efter fotograferingen så det fick vara. Halloweengodiset fick duga som rekvisita, trots att det inte har någon som helst koppling till bokens handling.

Mitt omdöme: Böckerna är fristående men jag kan inte tänka mig att man får samma känsla för huvudpersonerna om man inte läst de tidigare böckerna. Så min rekommendation är solklar: läs dem i rätt ordning! En given deckarserie för den som gillar skandinaviska kriminalromaner där hemska våldsskildringar får stå tillbaka för en genomarbetad nutidsskildring av helt vanliga människor (som råkar ut för tämligen originella mord, kidnappningar och olyckor).

söndag 17 oktober 2021

Ärende 1569


Bokens titel: Ärende 1569
Författare: Jörn Lier Horst
Översättare: Marianne Mattsson
Förlag: Wahlström & Widstrand, 2021
Antal sidor: 

Jag klagade lite på att i den förra boken om William Wisting var den trevlige kommissarien trött, sliten, grå och åldrad - trots att han bara är 60 år. Herregud, det är väl ingen ålder?! Hur många 60-åringar är helt skrynkliga, askgrå, tärda och slutkörda? Inte många, åtminstone inte i Norge. 

Alltså väntade jag mig att Wisting i denna sista bok (inte enbart den senaste, utan den sista...) skulle visa sig ha cancer, lida av en svår bristsjukdom eller något annat medicinskt som skulle få honom att klappa ihop och dö (jag ska inte avslöja här om jag fick rätt eller inte!) medan hans dotter Line, den äventyrliga journalisten, fick slutföra hans uppdrag. 

Wisting har semester och försöker koppla bort allt vad jobb heter, trots att det just nu pågår en intensiv jakt på en mördare efter att ett lik hittats i ett nedbrunnet hus. Men semestern tar slut den morgonen då han hittar ett personligt adresserat brev i brevlådan, med ett ärendenummer till ett gammalt uppklarat fall.

Någon vill uppenbarligen att polisen ska börja nysta i en händelse tjugo år tidigare, trots att den som dömdes för brottet redan avtjänat sitt straff. Wisting försöker strunta i det hela, men är lite för nyfiken såklart. Snart är han mitt uppe i ett detektivarbete för att hitta vem som verkligen mördade den 17-åriga Tone en sommarkväll när hon var på väg hem från jobbet. Han som dömdes för det eller någon helt annan? Den moderna DNA-tekniken ger helt andra resultat än man kunde få fram 1999.

Mitt foto: Hopknycklade vita papper spelar en stor roll och föranleder en hel del huvudbry: vem har tagit i dessa papper, vem har skrivit på dem och vem har levererat dem till Wisting?

Mitt omdöme: Jag är ju svag för Jörn Lier Horsts kriminalromaner. Den här var rapp och spännande med många oväntade stickspår som jag gillade. En av de bästa i serien, skulle jag säga!

-

Tack till förlaget för recensions-exet!

lördag 16 oktober 2021

Det enda jag vill är att leva


Bokens titel: Det enda jag vill är att leva
Författare: Birgitta Bergin
Uppläsare: Anna Maria Käll
Förlag: Piratförlaget, 2021
Antal minuter: 9 tim 40 min

Nike är butiksbiträde i en klädaffär i Stockholm och hennes man Elvis jobbar på restaurang. De är båda i fyrtioårsåldern och har levt ihop länge. Paret har inga barn - Elvis ville aldrig och nu är det nog försent - och inga föräldrar. Det har knappt ens några vänner, för de tillbringar all tid tillsammans. 

Men Corona-året vänder upp och ner på deras tillvaro: båda får gå hemma eftersom jobben nästan upphört. De är oroliga för ekonomin och de är väldigt rädda för att bli smittade med viruset. Alltså lever de ett isolerat liv, där de inte umgås med några andra. Tyvärr är det inte särskilt kärleksfullt och varmt mellan dem längre: Elvis dikterar villkoren, styr och ställer, lägger sig i allt Nike gör och visar väldigt lite omtanke och äkta kärlek.

Så fattar Nike två beslut som kommer att ändra hennes liv: hon tar kontakt med en gammal kvinna som hon blir vän med och hon anmäler sig till en akvarellkurs. Elvis är verkligen inte nöjd med någondera och försöker sabotera för henne, men hon står på sig: målningen och den nya vännen är viktiga för henne! Det är också genom dem som hela hennes liv förändras, då hon börjar ifrågasätta sina val och bestämmer sig för att leva livet lite mer till fullo.

Jag lyssnade på den här ljudboken, bland annat under en längre bilresa, och tyckte mycket om den. Visserligen är det rätt givet vad som ska hända och vad de olika personerna ska göra men det stör mig inte alls: det är en fin berättelse om att välja livsglädjen och ta vara på sitt enda liv.

fredag 1 oktober 2021

Fem en fredag: Upptäckter


Senaste utflyktsmålet: en halländsk strand som jag aldrig sett förut.


Hinner vara med i Elisa Matildas fredagsenkät, för en gångs skull! Denna gång handlar det visst om upptäckter.

1. När hittade du senast rikedom?
För några timmar sedan. Plockade en hel rottingkorg full med trattkantareller - och på slutet hittade jag svart trumpetsvamp. Barnsligt glad för det! 

2. Vad tappade du senast bort och fick tillbaka?
Oj, det är så sällan jag tappar saker. Men jag tappade väl något kilo somras och har fått tillbaka det... Inte kul alls.

3. Vad är något du nyligen upptäckt om dig själv?
Att jag har en väldigt aptit på att leva livet till fullo. Det är nytt, den här ivern. Något hände när jag fyllde femtio, plötsligt kom en strypsnara runt halsen och hintade att det gäller att leva medan man gör det. Jag kastar mig in i lite allt möjligt numera, som jag tidigare inte skulle vågat.

4. Vad fick du senast omslaget?
För mig är omslaget något som har med böcker att göra, eller möjligen en blombukett - alltså något som är delvis öppet - medan en sak med paketpapper runt sig är inslagen. Men jag svarar ändå att det var en lång, grön viskosklänning som jag fick av mina fina barn i födelsedagspresent för en månad sedan.

5. Vad har du kvar att upptäcka?
Oj, jisses, massor! Jag vill upptäcka platser men även människor och jag vill fortsätta lära mig nya saker så länge jag lever.