Påskafton är en viktig dag i vår lilla släkt, för det är en av få dagar på året då vi alla samlas på släktgården strax utanför Stockholm.
Förut var det mormors mor som höll i firandet, men det har jag bara vaga minnen av. Sedan var det mormor - och det var minsann en fest, för hon förstod det där med att frossa i godis, god mat och traditioner! Nu är det mamma som håller i firandet och det ser likadant ut varje gång. Trygghet!
Påskafton betyder för mig välfyllda påskägg. I mormors tradition så är det ingen billigt plockgodis från storköpet som duger, utan bara praliner, tryfflar, finaste choklad. Just på påskafton - och en av dag av 365 kan man väl få unna sig? (Om man har råd vill säga. Jag vill lägga in det förbehållet för jag inser mycket väl att inte alla har föräldrar som kan kosta på sina barn och barnbarn så dyrt godis som mina föräldrar gör.)
Fin linneduk på matsalsbordet, gula servetter, påskmust i glasen, lax och ägghalvor, potatis och späd sparris, släktingarna uppklädda för en gångs skull.
Kulörta påskfjädrar i björkriset, krattade grusgångar, krukor med påskliljor på trappen, flaggan som smattrar i vårvinden.
Å, det är så underbart med att ha åtminstone EN familjetradition där allt ser likadant ut varje gång och där alla människor som möts blir så glada över att ses igen: ett helt år har gått, barnen har vuxit, gamlingarna har åldrats men det mesta är sig likt.
Mina förslag till böcker idag:
Norska Anne B. Ragdes "Berlinerpopplarna" om vikten av att ha en familj och att våga förlåta varann och lägga gammalt groll bakom sig.
Fina lilla "Herr Isakowitz skatt" handlar om en svensk familj på jakt efter släktens öden nere i Europa under andra världskriget, men allra mest ser vi hur deras resa knyter dem samman och får dem att förstå hur viktiga de är för varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar