Återstoden av dagen

Bokens titel: Återstoden av dagen
Författare: Kazuo Ishiguro
Originalets titel: The Remains of the Day
Översättare: Annika Preis
Förlag: Wahlström & Widstrand, 1994
Antal sidor: 258

Min man köpte den här boken 1994, men när han hade läst klart den blev det liksom aldrig läge för mig att ta över: jag var nyförlöst förstagångsmamma och hade inte många minuter för mig själv resten av det året. Vänta, vad sa jag nu? Resten av det närmast följande decenniet, menar jag ju! För hur mycket jag än älskar att läsa, så var det en hopplös kombination att ha ett, två och senare tre små barn som satt fastnaglade som iglar på mig, konstant ammande eller gnälliga eller kramsjuka eller på annat vis behövande.

Så "Återstoden av dagen" stod kvar i bokhyllan och gulnade till förra veckan, då bokklubbsväninnan sa att vi skulle läsa något av nobelpristagaren Ishiguro. Eftersom jag redan har läst "Begravd jätte" valde jag att plocka fram den här lilla pocketboken och ge den en chans.

Vilken alldeles underbar berättelse! Jag borde ha läst den för länge sedan. Den är ju fantastisk! Så sorglig och vacker, så stillsamt berättad, på sina ställen lite komisk men mest av allt just sorglig.

Romanen är genialiskt komponerad så att vi läsare ser vad huvudpersonen, butlern Stevens, inte ser. Vi hör honom berätta om vad han varit med om - och vi förstår långt före honom vart det kommer att leda. Det är han som är berättarjaget, men han förstår inte riktigt själv hur han uppfattas av andra, det gör dock vi.

Det vackra engelska slottet - eller om det är en gigantisk herrgård? - Darlington Hall står tomt och öde efter andra världskriget. Endast mästerbutlern Stevens är kvar, tillsammans med någon enstaka hustjänarinna. Den nye ägaren är amerikan och han lovar Stevens lite semester och lånar ut sin bil. Stevens är gammal nu, men har tjänat Lord Darlington hela sitt vuxna liv och i stort sett aldrig varit ledig.

Under den korta resan genom det vackra engelska landskapet tänker han tillbaka på hur han förfinat sin yrkesutövning närmast till perfektion. Alla situationer han redde ut trots att de ställde orimliga krav på honom. Vi läsare hör honom berätta och lider i tysthet, när vi förstår hur tokigt och fel Stevens har handlat i så många avgörande lägen i sitt liv - i strävan efter att bli så bra en butler bara kan bli. Hur många människor han sårat, och hur hans eget liv bara runnit bort.

Mitt foto: Det är en fullständigt katastrof att husets nye ägare, mr Farraday, får en silvergaffel med lite smuts på. Stevens blir alldeles till sig över hur han ska agera - bort med gaffeln förstås, men ska han försiktigt lägga dit en ny eller demonstrativt slänga dit ett rent bestick istället?!

Mitt omdöme: En fantastisk bok, så är det bara. Om man någonsin ska använda det slitna uttrycket "en liten pärla" så är det nu.

Länk till boken på Adlibris: POCKET och INBUNDEN och ENGELSK HÄFTAD