tisdag 17 juni 2014
Marionetternas döttrar
Bokens titel: Marionetternas döttrar
Författare: Maria Ernestam
Förlag: Bokförlaget Forum, 2012
Antal sidor: 345
Maria Ernestam tycks skriva med en sådan lätthet! Orden bara flyter fram, meningarna känns helt naturliga, samtalen är sannolika och berättelsen växer till bilder.
Denna gång handlar det om Mariana, Elena, Karolina och deras åldriga mamma. De är zigenare, romer, någon sorts vandringsfolk nerifrån kontinenten men är sedan länge bosatta i ett litet samhälle på svenska västkusten. Där driver Elena ett makalöst bageri med fantasifulla tårtor och goda bröd. Karolina målar kistor på ett sätt som man aldrig sett till. Mariana försörjer sig på en närmast magisk leksaksaffär med cirkusrekvisita, marionettdockor, ovanliga leksaker och mängder av barnböcker.
De tre systrarna har en fasansfull upplevelse i barndomen att tampas med: deras far blev mördad och lämnades död på en av karusellens vackra trähästar. Mariana har i alla år försökt förtränga att hon fann sin pappa död i familjens karusell.
I det lilla samhället finns alla möjliga spännande personligheter, såsom en udda präst, en rik hästägare, en bitter skolfröken, en skruttig gubbe och många andra. En amerikan, Amnon Goldstein, rustar upp ett gammalt hus och flyttar in. Han börjar gå runt bland ortsbefolkningen och fråga ut dem om det ena och det andra... Speciellt tycks han vilja rota i gamla historier från då hans egen far var liten och bodde som flyktingbarn i staden. Det visar sig att hans pappa kände Marianas pappa och de var två utsatta, förföljda invandrarbarn i samma skola. Vad var det egentligen som hände när fäderna var små och har det något samband med karusellmordet eller de nya fientliga aktioner som småstaden drabbas av?
Så långt är det bra. Jag gillar upplägget, människorna, historien och Ernestams inlevelsefulla sätt att skriva. Men här finns också en sövande tråkig kärlekshistoria mellan Mariana och en man som tydligen heter Ivo och har en marionetteater. Deras kärlek beskrivs i urtrista mejl som jag knappt orkar läsa. Jag tycker att Ivo inkräktar på historien. Vem är han? Hur träffade han Mariana och varför vill hon ha honom, trots att de knappt känner varann och han bor någonstans i Europa? Vad är så fantastiskt med honom? Varför skulle vi bry oss, ärligt talat? Han tillför inte berättelsen ett dyft.
Det här var en underhållande bok att snabbt ta sig igenom, den lämnar inga spår hos mig, manar inte till eftertanke, ger ingen mersmak. Jag tror det beror på systrarna. Deras släkt är något kringresande folk som arbetade med cirkus och nöjesparker och dockteater - men som flydde från central-Europa under andra världskriget, då ju många av dessa människor sattes i koncentrationsläger.
Jag gillar inte att Mariana och hennes systrar på något vis blir urtypen för den vackra zigenerskan. Det är bara för mycket! De är så vackra, så vackra, så de förvrider huvudet på varenda man. De har svallande långt, mörkt hår och figurnära klänningar som framhäver deras vackra kroppar. De ler stort och varmt, de är konstnärliga och kreativa, de är modiga och rättframma, de är så godhjärtade alla tre. De ställer upp på de svaga och behövande. Jag slår vad om att de blixtrar med sina Coca Cola-bruna ögon och kastar med sitt tjocka, vågiga, korpsvarta hår samtidigt som de läser moraliska sagor för traktens barn eller bakar vaniljdoftande bullar.
Nej, jag hoppas in i det längsta att den bittra haggan Lisbeth - skolfröken som är ful och aldrig fått en enda man i sitt liv - ska lyckas köra ihjäl Mariana med sin motorcykel. Då hade det blivit en rolig Maria Ernestam-twist på historien!
Betyg: En helt okej bok som egentligen inte säger så mycket men är underhållande att läsa.
Rekommenderas till: alla som gillar småputtriga intriger på västkusten, kryddade med lite exotism och gamla oförrätter.
Snackis: Man skulle kunna prata om främlingsfientlighet - det är nog det som är avsikten med boken - men då finns det andra böcker i samma genre som lämpar sig bättre.
Pocketboken är fin och har ett passande motiv, men jag gillar verkligen den inbundna versionen där så många bitar av boken är symboliserade.
Länk till boken på Adlibris: POCKET eller INBUNDEN
Etiketter:
Skönlitterära romaner,
Sverige
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar