lördag 1 april 2017

Någonstans brister himlen


Bokens titel: Någonstans brister himlen
Författare: Erika Olofsson Liljedahl
Förlag: Historiska Media, 2017
Antal sidor: 355

Det här är en debutroman som skulle kunna vara skriven av en rutinerad, etablerad, erkänd författare att döma av såväl det vackra språket som flyter så lätt och ledigt som av bokens genomtänkta upplägg.

Jag fick ett recensions-ex av förlaget tillsammans med ett följebrev som jag snabbt klassade som ett drivet exempel på så kallad storytelling, där man genom en engagerande berättelse får kundens intresse:
"Det (manuset, min anm.) blev liggande på förläggare Lenas rum ett tag innan hon en kväll tog det med sig hem för att kika på det. När Lena väl satte sig för att läsa så kunde hon inte sluta. Hon drogs in i historien, berördes av karaktärerna, fängslades av det vackra språket (---)".

Men tro´t eller ej, samma sak hände mig! Jag plockade upp boken och tänkte att jag kan ju alltid läsa den första sidan även om jag egentligen ska läsa klart Elena Ferrantes bok först... och sedan var jag fast. Trots att jag var dödstrött sträckläste jag de första sex kapitlen samma kväll, tills jag bara inte kunde hålla mig vaken längre.

Vilken makalös debut av Erika Olofsson Liljedahl! Berättelsen är spännande redan från första sidan. Vi kastas rakt in i en vit, tät dimma ute på havet där 13-årige Elis är ute och fiskar med sin buttre far - och jag hinner undra om de ska klara av att ta sig levande hem igen (men det gör de!).


Bokomslaget till vänster är det som gäller. Det till höger är som mitt ex ser ut,
eftersom jag fick någon sorts testupplaga, innan resten gick i tryck. Snyggt att de har valt
att skriva författarens namn i ett mer läsligt typsnitt och vänsterställt förlagsnamnet, tycker jag.


Romanen utspelar sig i Bohuslän i slutet av 1920-talet, i en fiskeby där alltfler av fiskarna har svårt att överleva på vad de kan dra upp ur näten och många tvingas ge sig ut på de stora trålarna längre ut till havs.

Elis bor i en enkel stuga på klipporna tillsammans med sin milda mor (som älskar att rädda de små fågelungar hon hittar), sin barske och ordfattige far (som mest snäser åt familjen, lagar trasiga fiskenät och håller sig på sin kant) och sin soliga storasyster Signe som förgyller livet för honom. Men en dag, efter att Elis slitit med att sälja fisken i hamnen, kommer inte Signe hem från sitt arbete inne i småstaden. Hennes klänningar är kvar i stugan, ja, nästan allt som är hennes finns kvar - men Signe själv och hennes vackra portmonnä är oförklarligt borta.

Jag ska inte avslöja mer här, för det förstör nöjet för er andra. Elis får se sidor hos sina föräldrar och sin syster som han inte kände till och - viktigast av allt - han tvingas fundera över vem han själv är, vad han vill med sitt liv och vilka lojaliteter han har. Hur mycket avgör ens bakgrund det som är ens framtid?

Omdöme: Välskriven skildring av utvecklingen hos en ganska trulig, egocentrisk och omogen grabb som är på väg in i vuxenvärlden. Vackra miljöbeskrivningar, tydliga personporträtt - och en rakt igenom spännande handling!

Länk till boken på Adlibris: INBUNDEN

-

Om jag ska säga en enda negativ sak så är det ganska tidigt i boken skildras en resa. Den passagen är tyvärr för mig plågsamt lik delar av läseboken "Pojken och Tigern". Ni som inte har barn som gått i årskurs 3 på 2000-talet har nog sluppit den, ni andra fattar antagligen vad jag menar. Jag kan skriva ett eget inlägg om denna kalkonversion av "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige"... 


Observera att jag påstår inte alls att den recenserade boken har några som helst likheter med mitt hatobjekt till svenskabok i övrigt, men just den där resan ger mig lite såna vibbar.
Jag misstänker att jag är rätt ensam om den här associationen så jag lägger kommentaren längst ner på sidan och låter den inte förstöra mina hyllningsord till Erika Olofsson Liljedahl och hennes imponerande debut.

4 kommentarer:

  1. fint omslag, gillas på Västkusten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan gilla det även om man är från östkusten :-)

      Radera
  2. Väldigt fint omslag på den slutliga versionen av boken. Inte lika rörigt som den version du fick. Önskar att förlaget hade skickat den boken till mig, det låter som en bok helt i min smak.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, omslaget var mycket bättre nu! Du kanske också får boken, så fina recensioner som du brukar skriva. Tycker det här var extra roligt, för det är inte ofta som någon lyckas SÅ bra med sin debutroman. Vi lär få se mer av henne!

      Radera