torsdag 26 oktober 2017
Hur lever villaägare i Finland?
Jag läser just nu en totalt skruvad bok: Löpgravsvägen. Den är fullständigt vansinnig, faktiskt. Huvudpersonen tänker köpa sig ett hus trots att han inte har råd och trots att han egentligen gillar att bo i hyreslägenhet.
Han misstänker nämligen att det är enda sättet att få hustrun och lilla dottern att återvända till honom efter att den kvinnliga delen av familjen rymt ifrån honom. Ett hus kommer att lappa ihop äktenskapet!
Frågan är bara hur villaägare är funtade. Måste man grilla på kvällen? Ha bastu fast det blir dyra elräkningar? Klippa gräset i trädgården? Och hur får man råd med banklån och handpenning?
Mannen går noggrant tillväga, han springer (bokstavligt talat!) omkring i stadens ytterkanter och tar anteckningar. På vägen kan man lugnt säga att han urartar. Det börjar lite fint med att han masserar damer på känsliga kroppsdelar för att få in pengar till husköpet men eskalerar snabbt till att han kliver in i folks trädgårdar, provsitter deras möbler, glor in genom fönstren och pinkar i buskarna.
Det här måste vara bland det galnaste jag läst på år och dag. "Löpgravsvägen" av Kari Hotakainen belönades med Nordiska Rådets litteraturpris 2004. Jag kanske inbillar mig - har ju inga vetenskapliga belägg överhuvudtaget - men det känns väldigt finskt med denna sjuka humor i kombination med stort vemod och en gnutta sorg.
Etiketter:
Joelindas tankar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
denna finns fortfarande oläst i min bokhylla...
SvaraRaderarekommenderar Hallonbåtsflyktingen av Miika Nousiainen:
SvaraRaderahttp://hannelesbibliotek.blogspot.se/2010/07/hallonbatsflyktingen.html
Tack för bra tips, Hannele! Jag försöker läsa lite mer finskt nu, med anledningen av 100-årsjubileet.
RaderaDet låter ju underbart! Och galet!
SvaraRaderaJa, verkligen. Sorgligt och tokigt i en salig röra.
RaderaDen där boken minns jag! Älskade humorn i den!
SvaraRaderaHåller också med ovanstående om att Hallonbåtsflyktingen är bra.