Mamma sa att jag var sjuk

Bokens titel: Mamma sa att jag var sjuk
Författare: Julie Gregory
Originalets titel: Sickened
Översättare: Margareta Eklöf
Förlag: Bra Böcker, 2010
Antal sidor: 249

Boken kan se liten och tunn ut, men det ryms mycket i den. Förordet, skrivet av doktor Marc D. Feldman, inleds med orden "Münchhausen by proxy är förmodligen den mest komplicerade och mest dödsbringande formen av misshandel som är känd idag. Syndromet definieras formellt som en vårdares förfalskande eller framkallande av fysisk och/eller psykisk sjukdom hos en vårdtagande. I de flesta fall är förövaren en mor och offret hennes eget barn."

Det står också inledningsvis att den svenska texten är granskad av psykiater Åsa Pravitz.

Julie Gregory beskriver här sin egen uppväxt med en störd mamma som hittar på den ena livshotande sjukdomen efter den andra för sin dotter - och konstant får henne medicinerad, behandlad, utredd och undersökt för nya inbillade sjukdomar.

Att Julie Gregory har en examen i psykiatri och att hon föreläser och används som expert på rättegångar är ju bra - men någon författare kan man inte påstå att hon är. Frågan är om hon inte borde låtit någon annan skriva denna berättelse... Det är inte lysande litteratur, men jag har en känsla av att förlagen ser mer till att det är en sann historia och självupplevd än att det är välskrivet.

Boken är rätt fruktansvärd, faktiskt, och kan väl närmast klassas som en "Pojken som kallades Det" men med en lite annan vinkling. Julie har på riktigt upplevt hur det är att leva med en manipulativ och psykiskt sjuk mamma hela sin uppväxt. Hon är helt utlämnad till henne och många gånger isolerad från resten av världen. Sjukvårdspersonal blir grundlurad och om de inser att det inte finns några fel på Julie så går mamman helt enkelt till en annan doktor för att få gehör. Hon genomdriver att dottern ska röntgas och opereras, få ständig medicinering eller dietkost. Det är hemskt.

Boken illustreras av faksimiler och fotografier, men ändå känns den overklig. Har det här verkligen hänt? Hur är det möjligt? Gång på gång slås jag av hur orealistiskt allting är.

Mitt foto: Stackars Julie klarade sig inte undan med vanliga Alvedon - hon skulle påtvingas en hjärtoperation trots att hon hade ett friskt hjärta - men det här var ändå en lämplig rekvisita, tyckte jag.

Betyg: För att vara en "sann historia-bok" så tycker jag om denna. Annars är jag ofta lite skeptisk till den sortens böcker, eller att frossa i andras olycka, men denna bok är intressant. Men "välskriven" är ju att ta i...

Rekommenderas till: enbart de som tycker att denna text eller bokens baksidestext är lockande.

Snackis: Möjligen en snackis, men jag tror inte många av oss kan relatera till problemet egentligen. Tack och lov är syndromet mycket sällsynt.

Länk till boken på Adlibris: POCKET.