Ur vulkanens mun

Bokens titel: Ur vulkanens mun
Författare: Helena von Zweigbergk
Förlag: Norstedts, 2009
Antal sidor: 364

I min läsdagbok från augusti 2009 står det "Mycket bra språk och beskrivningar som är lätta att känna igen sig i - en bok att sträckläsa men faktiskt inte att lägga på minnet. Handlingen kretsar kring ett par som har svåra äktenskapsproblem."

Och precis så blev det! Fem år senare sitter jag med boken i handen och tänker "Det här var en himla bra bok och Helena von Zweigbergk skriver ju så otroligt bra, men vad handlade den egentligen om? En kvinna och en man som åker till Sicilien och bråkar istället för att lappa ihop sitt äktenskap och något om en annan kvinna som skickar sms, har jag för mig..."

Hur som helst är det en bok att rekommendera, för alla oss 60- och 70-talister som kan känna igen oss så väl i vad som beskrivs. Kärlek, slitningar, förtroenden, bitterhet, dagdrömmar och missräkningar, jobbiga ungar, slitsamt arbete och en efterlängtad semester som kraschlandar.

Jag blir lite irriterad på Anna och Mats, det påfrestande paret som aldrig kan resonera vettigt, utan hela tiden dras med i känslostormarna. Som vanligt välskrivet. Det är inte konstigt att Helena von Zweigbergk är en så uppskattad författarinna, hon har en sällsynt blick för det där som utspelar sig mellan människor och kan sätta ord på det.

Omslaget: Men hallå, Lotta Kühlhorn, hur tänkte du här?! Du som är en av landets bästa omslagsmakare. Jag som alltid sett upp så till dig. Här går jag in och tänker skriva "Vilket fult och svårbegripligt omslag" och ser till min besvikelse att det är gjort av en person som jag aldrig trodde jag skulle skriva något sådant om.

Betyg: Gott betyg!

Rekommenderas till: Medelålders människor i långvariga kärleksrelationer.

Snackis: Perfekt diskussionsunderlag!

Länk till boken på Adlibris: POCKET.