Överlevarna

Bokens titel: Överlevarna - tre unga mödrar och deras otroliga historia om mod och överlevnad
Författare: Wendy Holden
Originalets titel: Born Survivors - Three young mothers and their extraordinary story of courage, defiance and survival
Översättare: Kjell Waltman
Förlag: Massolit förlag, 2016
Antal sidor: 363 + källförteckning, tack etc.

Jag kan inte ha varit vid mina sinnens fulla bruk när jag köpte denna bok och trodde att det var en skönlitterär roman baserad på fragment av berättelser från förintelselägren under andra världskriget och att den på något sätt (hur tänkte jag?!) skulle visa på hopp, styrka, mod och överlevnadsinstinkter. Lite "happy ending" antar jag. Så ohyggligt naivt och ogenomtänkt.

Det handlar inte alls om mod, list, styrka eller intelligens att lyckas överleva som jude, rom, homosexuell, kommunist under nazi-Tysklands utrensning. Det är ren tur - och detta påtalar de tre överlevande kvinnorna i boken gång på gång.

Det är inte skicklighet som gör att du undgår döden, det är vem du möter i just den situationen just den dagen och i vilket skick du är och vilka omständigheter som råder i exakt den sekunden.

Du kan få se ditt spädbarn ryckas från din famn av en SS-soldat, kastas högt upp i luften och krossas när det når kullerstenarna. Eller hur de kastar de små barnen från fönstren, rakt ner på ett väntande lastbilsflak, för att möta döden.

Du kan tvingas vandra i snö i bara träskor och en trådsliten klänning den kallaste vintern i mannaminne. Du kan tvingas sova där det är så kallt att fönstren täcks av is och ändå har du bara en tunn filt att dela med två andra.

Du kan få difteri eller andra mag- och tarmsjukdomar av att vistas i överfulla lägerbyggnader tillsammans med mängder av andra sjuka människor som har diarré och kräks - utan möjlighet till rent vatten, sanitet, duschar eller medicin.

Du kan piskas ihjäl, stampas ihjäl, sparkas medvetslös och få huvudet krossat för att du inte orkade stå upp i fyra timmar under appellen, den stora samlingen som sker i gryningen varje dag på koncentrationslägrets innergård.

Du kan svälta ihjäl såsom tusentals andra eftersom det enda du får äta är blaskig kålsoppa, en gång om dagen, trots att du jobbar 14-timmarsskift och sliter hårt får du mindre än 300 kalorier om dygnet att överleva på. Du rotar efter ruttna potatisskal och mögliga brödbitar och riskerar livet i din jakt på mat.

Du kan få fläcktyfus eller andra smittsamma infektionssjukdomar och dö som tusentals andra i en halmklädd bädd bland löss, loppor, mögel, smuts och råttor.

Du gasas ihjäl för att du är under tretton år. Du gasas ihjäl för att du är äldre än 45 år. Du gasas ihjäl för att du är en ammande moder. Du gasas ihjäl för att du är sjuk. Du gasas ihjäl för att befrielsen snart är nära och de tyska befälen är angelägna om att hinna döda så många som möjligt innan amerikanerna och ryssarna kommer.

Du halkar i stenbrotten och störtar ner i avgrunden och slår ihjäl dig, när du släpar en 40-kilossten på din magra rygg över regnvåta stentrappor. Kanske hoppar du rent av, för du orkar inte leva en enda dag till.

Du kvävs till döds i tågvagnarna som fraktar dig utan mat och vatten i en vecka, där ni står så tätt packade att man inte kan andas. Utmed Europas tågspår ligger liken strödda, kastade från tågen med de överfulla fångtransporterna.

Du skjutsas ut till stadens utkant för att gräva en massgrav tillsammans med hundratals andra, och blir sedan arkebuserad.

Du tar livet av dig genom att avsiktligt springa det snabbaste du kan och hoppa upp mot de strömförande taggtrådsstängslen som omger koncentrationslägret, för du orkar inte leva längre.

Det här är inte alls en roman utan en faktabok som är fullständigt fullproppad med just fakta, tättskrivet och intensivt, om tre unga kvinnor som blir gravida och föder sina barn i fångenskap - och alla tre mödrarna och deras tre barn överlever kriget.

Wendy Holden har intervjuat de vuxna barnen (alla födda i april 1945), deras släktingar, amerikanska soldater och många fler. Hon har läst enorma mängder litteratur om andra världskriget, besökt alla ställen där de unga kvinnorna var och tagit del av massvis av ögonvittnesskildringar, dagboksanteckningar, rapporter och nedskrivna redogörelser.

Det är skrämmande från allra första sidan. Vi får följa Rachel, Anka och Priska som är judinnor i Europa och berättelsen börjar med en ingående och livfull förklaring av hur deras föräldrar och syskon var, vad man försörjde sig på och hur man levde. Det är levnadsglada unga människor, förälskade, med väninnor och pojkvänner, från hårt arbetande familjer.

Det är rakt igenom fasansfullt och jag sitter ofta med tårar i ögonen. Hur kunde man låta miljoner människor dö?! Hela familjer, ibland hela släkter - ingen enda är kvar.

Så sakta smyger nazismen sig på dem och påverkar deras liv. De får utegångsförbud på kvällarna, de får endast sitta längst bak i bussen - inte fram, de får inte göra affärer med arier, de får sina verksamheter konfiskerade, de får sin konst stulen och de beskattas långt hårdare än resten av befolkningen.

Deras smycken stjäls, deras inkomster beslagtas, ariska familjer får överta deras vackra hus och våningar medan de själva tvångsförflyttas till getton. De tvingas bära gula stjärnor fastsydda på sina kläder. Resor får bara ske i närområdet, passen blir ogiltiga och man får inte visum för att resa till andra länder. Matransonerna är bara hälften av vad resten av befolkning får - och man får handla på eftermiddagarna på affärerna gapar tomma eller bara har skämd mat till salu.

Sedan hämtas de med tåg och lastbilar för att slussas till arbetsläger eller raka vägen till döden.

Omdöme: Jag sträckläste boken och misstänker att den kommer att leva kvar i mig för alltid, faktiskt. Trots att jag läst så mycket tidigare om andra världskriget, gav den här mig flera nya insikter. Som att man inte nödvändigtvis dog i gaskamrarna eller svalt ihjäl, utan alla de omänskliga grymheter av andra slag som dessa kvinnor, män och barn utsattes för. Det var oerhört intressant att läsa om hur man under de första åren successivt fråntog dem all makt, alla pengar, alla värdesaker och därefter alla rättigheter att bestämma över sina egna liv. Vi måste vara vaksamma! Det här får inte hända igen...

Det tog mig tid att smälta boken och att ens orka skriva recensionen. Tveksamt om jag lyckats få fram det jag vill säga. "Överlevarna" är en fasansfull skildring, sida upp och sida ner, men det som människorna tvingades utstå i koncentrationslägren och på de långa dödsmarscherna övergår i alla fall vårt förstånd.

Länk till boken på Adlibris: POCKET och INBUNDEN.