tisdag 23 juni 2015

Aprilhäxan


Bokens titel: Aprilhäxan
Författare: Majgull Axelsson
Förlag: Brombergs, 2011
Antal sidor: 424

Jag ska försöka läsa alla Augustprisvinnarna, som ni kanske minns, och då måste jag även ta mig igenom "Aprilhäxan" av Majgull Axelsson. Har undvikit den hittills, för jag är måttligt intresserad av häxor och övernaturliga ting.

Framför allt tyckte jag att boken verkade alldeles för konstig efter att ha läst baksidestexten: "En av mina systrar stal det liv som var avsett för mig. Jag vill veta vem." För det första kan väl ingen människa leva en annans liv - och för det andra har man väl koll på vad ens systrar gör?

Det var 1997 som Majgull Axelsson fick Augustpriset för bästa roman och jag har alltså ännu inte läst boken, på grund av den sammanfattningen. Vilken total miss! En otrolig felbedömning! Den här boken är underbar och jag kommer att sätta etiketten Favorit på den.

Lite kort kan man säga att författarinnan delat in boken i tre större sjok som handlar om Birgitta, Margareta respektive Christina. De växer upp i samma fosterhem, hos tant Ellen, som tre omaka systrar utan blodsband. Jag tyckte det var lite lustigt att de fått namn efter Hagasessorna men inser sedan att det finns fler karaktärer med namn ur den svenska kungafamiljen: Astrid och Desirée till exempel.

Den sistnämnda är tant Ellens biologiska dotter men henne känner ingen till - Desirée föddes efter en maratonförlossning med svåra hjärnskador som tvingar henne att leva hela sitt liv på institution. Från födseln har hon bott på barnhem och vårdinrättningar av olika slag och vad vi vet så får hon inte ens besök av sin mamma. Hon kan varken prata eller gå, knappt röra sig, får kramper och är totalt beroende av omvårdnad. Men hon har ett klart intellekt och hon har en bundsförvant i doktor Hubertsson, som dessutom råkar vara inneboende hos tant Ellen.

Om Ellen får vi tyvärr inte veta mycket - det hade annars varit intressant! - men desto mer om de tre små flickor hon tar hand om och uppfostrar som sina egna.
Christina är läkare, en tunn vit skugga till människa, som bara söker lugn och ro och sinnesfrid.
Birgitta är den yppiga blondinen, Marilynkopian, som stämplades som bygdens fnask och sedan har gått ner sig i alkoholism.
Margareta är någon sorts doktorand i fysik med en rätt risig karriär och ett ännu sämre kärleksliv.
Nu är de medelålders och har levt mycket olika liv, deras fostermor är borta - och vems fel är det egentligen att hon fick en hjärnblödning och dog?

Varvat med de tre "systrarnas" egna berättelser - ofta hemska, så ruskiga så jag har svårt att glömma dem - är kortare redogörelser från bokens berättar-jag Desirée som kokat ihop en häxbrygd av hämnd. Helt fantastiskt. Så välskrivet och så snyggt komponerat. Jag borde ha läst detta för länge sedan, men samtidigt är jag glad över den läsupplevelse boken gav mig nu. Det är 424 tättskrivna pocketsidor men ändå känns boken för kort.

Betyg: Topp!

Rekommenderas till: alla som vill läsa en djupt gripande roman om systrars kärlek och hat till sig själva och varandra, samt om en uppväxt i efterkrigs-Sverige.

Snackis: Ja, jag tycker att den passar som diskussionsunderlag med sina många komplicerade förhållanden - i synnerhet mellan döttrar och mödrar men även mellan systrar.

Länk till boken på Adlibris: POCKET

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar