måndag 29 augusti 2016

Jag härmar den engelska drottningen


Det här fotot tog jag i vårt närområde en dag under det för mig fasansfulla året 2009,
när jag var ledsen och tog en lång promenad.


Jag kommer tydligt ihåg när jag första gången hörde uttrycket annus horribilis. Uppenbarligen var jag inte ensam om att lära mig något nytt den dagen, för nu finns en särskild text på Wikipedia om det tillfället, senhösten 1992.

Den 24 november 1992 höll drottning Elisabeth II ett tal i samband med firandet av 40 år på tronen. Hon sa då:
"1992 is not a year on which I shall look back with undiluted pleasure.
In the words of one of my more sympathetic correspondents, it has turned out to be an annus horribilis."
Det var henne förre privatsekreterare som hade uttryckt sig på det viset och som sedan fick drottningen och alla oss andra att lära oss något nytt. Vad de syftade på var en serie händelser som gjorde att hennes 40-årsjubileum var ungefär det enda roliga som hände det året.
  • Hennes son prins Andrew separerade från sin hustru Sarah.
  • Sarah orsakade skandal då paparazzi fotograferade hennes "vän" John kyssandes hennes fötter...
  • Hennes dotter prinsessan Anne skilde sig från sin man Mark.
  • Hennes son prins Charles och hans hustru prinsessan Diana bestämde sig för att skiljas (det visste inte allmänheten vid detta tillfälle, men garanterat drottningen eftersom beskedet kom bara två veckor senare).
  • Diana gav ut en bok där hon vräkte ur sig all skit hon varit med om under sin tid i det engelska kungahuset och hur olycklig hon varit under hela sitt äktenskap.
  • Prins Charles ertappades med en rad snuskiga telefonsamtal till sin älskarinna Camilla Parker-Bowles - och hans hustru Diana råkade ut för en liknande historia med sin älskare...
  • Och så brann ju Windsor Castle bara fyra dagar innan drottningens tal och blev svårt eldhärjat.
Eländes elände. Det är ju lätt att fnysa åt det, för drottningen är väl en av världens rikaste människor och det går knappast någon nöd på hennes barn och barnbarn heller. Men ändå. Tre av hennes fyra ungar lyckas orsaka skandaler - och ett oersättligt slott (som började byggas redan 1100-talet) börjar brinna.

Annus horribilis. Jag minns så väl när jag lärde mig det uttrycket.

Jag har använt det själv, en gång, 2009. Det året dog min farmor, min svärmor och min farfar. Tre begravningar på ett år. Det året kördes hela vår ekonomi i sank på grund av ett husbygge. Vi hade bokstavligt talat inte en spänn över, barnen fick inga julklappar, maten var lågbudget, inga inköp gjordes som inte var absolut nödvändiga. Det var dessutom en massa annat jobbigt det året, tjafs i släkten och sånt som tär på psyket. 2009 var ett riktigt vidrigt år.

Efter det har allt framstått som en dröm i relation till vad vi var med om då. Men nu lutar jag åt att 2016 blir ett annus horribilis, det också. Vilket jävla år det här har varit, rent ut sagt.
//Joelinda

4 kommentarer:

  1. Så ledsamt att ditt år är så förfärligt. Ta hand om dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, Hannele. Jag klamrar mig fast vid allt bra som hänt det här året och försöker tänka på det istället - för det här kommer att bli ett riktigt sorgeår för vår familj.

      Radera