Veckans "Bästa"-utmaning hos Lyran handlar om vilken som är den bästa tegelstenen. Jag är benägen att säga Wolf Hall, för den är fantastisk. Eller Harry Potter-böckerna som bara blir tjockare och tjockare ju längre in i serien man kommer. Eller Sagan om ringen, som är tjocka var och en för sig men en enorm tegelsten om man skulle slå ihop dem! När jag var tonåring läste jag Sinuhe egyptiern och älskade den. Det finns så många bra, tjocka böcker på 500+ sidor i min bokhylla!
Jag tror nog ändå att jag väljer Rosens namn av Umberto Eco, även om det är en lättviktare jämfört med de ryska klassikerna och andra traditionella tegelstenar. Mitt exemplar är dock på närmare 600 sidor, så det uppfyller kriterierna.
håller med, Sinuhe är en av de bästa böcker jag läst... skrev en uppsats på gymnasiet.
SvaraRaderaSagan om ringen gillade jag också ❤️
RaderaVad roligt, Hannele! Jag tycker det är härligt att förflyttas i tid och rum - Sinuhe var en sån bok.
RaderaHar läst dina inledningsbubblare och håller med - jättebra böcker. Din topp började jag på en gång, men det var tydligen inte rätt tillfälle...
SvaraRaderaEller så var det tvärtom för mig: att jag inte skulle varit så förtjust i Rosens namn i vanliga fall, men just DÅ när jag läste boken var den helt rätt :-) Jag gillade det där med böcker, munkar, kloster, intriger och mysterier.
RaderaLäst alla dina inledande böcker, många bra böcker där! Rosens namn är en fantastisk bok tycker jag, gillade också filmen. Även om boken är bättre så som det brukar vara =)
SvaraRaderaEtt tag var väl "Rosens namn" lite som "Da Vinci-koden" blev senare. Alla läste den! Men så är den också spännande och jag gillar att handlingen utspelar sig i ett kloster med hemliga böcker.
RaderaFantastiskt bra böcker allihop!
SvaraRaderaJa, att de är s.k. tegelstenar är verkligen ingen nackdel, inte med det drivet de alla har.
RaderaRosens namn vill jag gärna läsa!
SvaraRadera