Ensam om att gilla?

"Jag trodde den skulle vara filosofisk, vacker och ganska lättläst. Lite småfinurlig och medryckande. Istället var den långtråkig, meningslös och intetsägande."
Amanda Hildur


"Snyggt omslag räcker inte alltid... baksidestexten var oxå intressant, men inte heller det räckte... Historian måste bära hela vägen från sida ett till slutet... och det gör inte denna bok... Men det blir för masigt, det sista orkar jag inte läsa varje sida... det blir ett jäspande och så slog jag ihop boken och valde en ny... "
Maria Klamas


"Berättelsen pendlar mellan ett slags raljerande och ironisk distans som signalerar komedi, vilket också understryks av formspråket på omslaget och de illustrerade kapitelvinjetterna, och ett mer dramatiskt anslag. 
Det är svårt att känna för personerna i storyn eftersom det finns något karikatyrartat över dem. Ibland så är det som om berättelsen står och stampar utan att komma vidare. Många poänger hamras in ganska okänsligt.  
Det finns med andra ord en hel del kritik att rikta mot Två sekunder i Byron Hemmings liv betraktat som ett litterärt verk. Som en underhållningsroman utan större pretentioner så fungerar den ändå ganska väl."
Tomas Eklund, Dagens bok

---

Det roliga med att vara med i bokklubbar, att följa bokbloggar och plöja kultursidornas bokrecensioner är till stor del att få upp ögonen för sånt som andra sett medan man själv missat, sånt som andra uppskattat när man själv inte förstår varför, tolkningar och analyser som andra gör och som man själv inte skulle tänkt på.

Men visst är det ändå lite trist att läsa en riktigt bra bok och inse att nästan ingen har skrivit något snällt om den - och att ytterst få ens HAR skrivit om den?

Två tredjedelar in i "Två sekunder i Byron Hemmingsliv" kan jag absolut inte förstå varför inte den här underbara romanen har fått fler läsare.