Susy träffar en zigenarflicka också (boken är från 1951 och då kallades romer och resandefolk för tattare och zigenare), som hon måste rädda från tanten hon bor hos. Såklart! Alla vet väl att "zigenarkvinnor" är hårdhänta, gapiga och klår upp sina ungar?
Och zigenarflickan har naturligtvis underbara, svarta lockar och stora, vackra rådjursögon - det har de väl, allihop? Innan jag, som barn, läste Katitzi-böckerna hade jag en mycket romantisk idé om dessa vackra zigenare med böljande, svart hår och mörka ögon och starka, viga kroppar. Alltid böljande klänningar och gyllene ringar i öronen. Fria liv! Nöjesfält och tivolin, dragspelsmusik och fioler, färgglatt och grant.
--
När jag letade runt lite efter vem Gretha Stevns var - en dansk författarinna, var min utgångspunkt - fick jag reda på att hon var en han. Surprise!
Gretha Stevns hette egentligen Daniel Jacob Eilif Mortensen och han använde sig alltså av en pseudonym då han skrev dessa ungdomsromaner. Den var inte helt tagen ur luften: hans hustru hette Grethe Hansen-Stevns (jag kan inte låta bli att undra hur hon kände inför att maken snodde hennes namn när han skrev lättviktiga flickböcker!).
Förutom tjugo böcker om Susy, gavs det ut en lika lång serie om flickan Pernille.
Ibland använde han en annan pseudonym: Peter Plök - det var då han skrev pojkböcker. Två serier finns: en om Magnus, en om Rasmus. Produktiv herre, den där Mortensen!
Mortensen föddes 1916 på Färöarna, flyttade till Danmark 1930 och levde där till sin död 1989, 73 år gammal. Se där, man lär sig en hel del av att rota i franska och danska Wikipedia!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar