Life After Life

Bokens titel: Life After Life
Författare: Kate Atkinson
Förlag: Black Swan, 2014
Antal sidor: 611

The Costa Book Awards är några av de finaste litterära utmärkelser man kan få i Storbritannien. Tidigare kallades priserna Whitbread Book Awards, men nu heter de alltså Costa sedan 2006. "Life After Life" av Kate Atkinson vann priset för skönlitterär bok år 2013 och uppföljaren "A God in Ruins" vann samma pris 2015. Vilken bedrift!

Men nu valde jag inte boken för att den har vunnit prestigefyllda Costa Book Awards, utan för att jag älskar Kate Atkinsons sätt att skriva. Från "I muséets dolda vrår" och "Mänsklig krocket" har jag tyckt om allt hon skrivit - mer eller mindre. HÄR recenserade jag några av dem och pratade om just "Life After Life".

Bokens allra första två sidor beskriver hur huvudpersonen Ursula stegar in på ett café i München i november 1930, går fram till ett bord med SS-män, drar upp en pistol ur sin handväska och skjuter Adolf Hitler.

Att hon kan göra något sånt beror på att hon lever sitt liv om och om igen, och därmed kan se konsekvenserna av att låta Hitler komma till makten. Det är värt för henne att offra sitt eget liv för att döda mannen som annars kan orsaka hennes vänners och släktingars död - och miljontals andras också.

Den första engelska utgåvan finns fortfarande kvar 

men jag tycker mitt exemplar med räven är så otroligt vackert.

Den svenska utgåvan - tja, vad ska man säga om den?! Det mest positiva man kan säga är väl 

att den följer mallen för hur de tidigare översatta Atkinson-böckerna ser ut.

Själva idén är inte på något vis unik. Vad skulle du göra om du fick leva ditt liv igen? Och igen? Och om du dog gång på gång, även när du inte valde det, men alltid kom tillbaka till samma sammanhang och situation - bara med en liten annan utveckling? Eller om du klev på ett tåg istället för ett annat, valde en dörr framför en annan, kysste en man istället för en annan.

Jag tycker att det är en fantastisk bok, som dessutom är förvånansvärt lätt att hänga med i trots att huvudpersonen ideligen dör (och genast föds in i samma familj igen). Det är en fängslande tanke, det där med val och hur livet utvecklar sig beroende på ett ögonblicks infall, ett liten detalj, en väg man valde och en annan man valde bort. 

Drygt sexhundra sidor, det hade kunnat vara två normaltjocka romaner. 

Det här var sann läsglädje för mig, men jag måste ändå säga att vissa partier hade kunnat strykas helt så att boken kanske hade landat på knappt femhundra sidor istället. Exempelvis de tämligen tråkiga kapitlen om hur Ursula klarar sig i Tyskland under andra världskriget. Atkinson hade kunnat låta bli hela stickspåret med Adolf Hitler och Eva Braun, vad mig anbelangar. Just den biten tynger boken. 

Beskrivningarna av ett London under blitzen är tillräckligt spännande, och tar oväntade vändningar för varje gång Ursula återupplever (åter-om-lever, snarare) dem. Att skjuta ihjäl diktatorn känns som ett lite löjligt grepp i en bok som i övrigt är helt briljant. Som när Miss Universum-skönheterna säger "Jag önskar mig fred på jorden" och andra klyschor. Jag hade gladeligen nöjt mig med att läsa om familjens varierande öden i England.

Omslaget: Räven har en speciell mening i boken. Författarens namn är skrivet i olika brandgula toner som passar med rävpälsen. Så estetiskt tilltalande så jag har kommit på mig själv flera gånger med att bara sitta och stirra på formgivningen. 

Omdöme: Fantasieggande och tankeväckande om livets alla valmöjligheter, men även en spännande och gripande berättelse om livet för en ung flicka under 1920-, 30 och 40-talen. Atkinson skriver så man skulle kunna tro att det är självupplevt. 

Länk till boken på Adlibris: ENGELSK POCKET och SVENSK POCKET